- Oavsett vilken väg som väljs i framtiden är det viktigt att analysera vad obruten larmkedja innebär. Gemensam teknik är viktigt, annars kommer förseningar, sade SOS Alarms vd Johan Hedensiö på Skydd 2012.

- Har vi viljan att samarbeta är inte tekniken något problem. Allt bottnar i vad den gemensamma lägesbilden är, sade Göran Melin, ställföreträdande räddningschef i Jönköping.

- Vi är intresserade av att ta större del i prioriteringsarbetet, kanske ha en egen sjuksköterska sittande hos SOS. Det är också väsentligt med en obruten teknik-kedja så att viktig information kan föras ända till ambulansen, sa Bengt Asplén, ansvarig för ambulansdirigering i Västra Götaland.

 

Alarmeringstjänsten är under utredning. Under Skyddskonferensen diskuterades säker och snabb alarmering och möjligheten till obruten larmkedja.

- Den utredning som pågår är jätteviktig för hur det ska se ut i framtiden. Vi har en unik position, anses ledande i Europa och många har tagit efter vårt system. Finland har också haft oss som förebild, men nu är det vi som tittar på dem, sade Johan Hedensiö.

 

Med allt fler inblandade i alarmeringen blir det svårare att vara snabb, ansåg Hedensiöö.

- Många olika aktörer och system riskerar att bryta sönder larmkedjan, och då blir det förseningar, sade han.

 

Fyra landsting anlitar efter upphandling Medhelp för ambulansdirigering, Hedensiö redogjorde för sin syn vad som händer när en extern aktör kopplas in.

- I 90 procent av fallen händer ingenting. Men när fler blir inblandade, när larmen rör fler blåljusorganisationer och om man inte jobbar i parallella system, då kommer någon efter.

 

Göran Melin ansåg att det i översynen av alarmeringstjänsten inte går att lägga ett nationellt filter utan måste tas hänsyn till att kommuner har olika behov.

- 112-funktionen måste klara parallella händelser. Samverkansintervjuer där en intervjuar och andra medlyssnar är viktigt. Vidarekoppling är inte bra. Många som ringer in är stressade och har inte uppfattat att de pratat med flera personer.

 

Räddningstjänsten i Jönköping har utbildat SOS Alarms lokala operatörer i räddningstjänstens värderingar.

- Det har varit en framgångsfaktor för oss. Veckan efter utbildningen märkte vi direkt en förändring i vårt flöde när larmoperatörerna lärt sig vad vi vill veta.

 

De flesta landsting har i avtalet med SOS inskrivet att det ska finnas sjuksköterske-kompetens på larmcentralen. Bengt Asplén tycker det vore intressant att placera egna sjuksköterskor hos SOS Alarm.

- Vi har erfarenheten och kan då ta större del i prioriteringsarbetet. Dessutom är det svårt att få sjuksköterskor intresserade för tjänster i larmcentralen, de vill helst arbeta med akutsjukvård. Men om de är anställda av oss kan vi ha ett rullande schema där sjuksköterskorna kan kombinera uppgifterna.

 

De larm där flera blåljusorganisationer involveras och som kräver medlyssning från flera är inte det som prioriteras högst inom den prehospitala vården, konstaterade Asplén.
- 93 procent av våra larm sköter vi själva, övriga i samarbete med andra. Det är naturligt att vi lägger fokus på de 93 procenten.

Ambulansen står för en dominerande del av larmen till SOS, räddningstjänsten är i sammanhanget ganska liten.

- Under 2011 hade vi fler som ringde jourhavande präst än som ringde räddningstjänst via 112, sade Johan Hedensiö.