Ledningen på Försvardepartementets enhet för samordning av samhällets krisberedskap, Ulrica Gradin och Michael Koch, är nöjd med MSBs första år. Foto: Erik Mårtensson.

 

Det säger Ulrica Gradin, chef för enheten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK) på Försvarsdepartementet. MSB lyder under SSK och det är SSK och som styr myndighetens verksamhet. Styrmedlen är flera.

– Vi har styrdokumenten där instruktionen för MSB bestämmer grunduppdraget och som är långsiktig. Sedan har vi regleringsbrevet som är det årliga dokumentet. Ett tredje viktigt styrmedel är budgeten – den anger trots allt vad MSB har för resurser.

Myndigheter som Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten hade tidigare styrelser som har ersatts av ett insynsråd, något som man gjort generellt i statsförvaltningen.

– Insynsrådet ska vara ett stöd för generaldirektören. När vi tog fram förslag på vilka som ska sitta i insynsrådet hade vi dels förslag från MSB sedan tittade vi också på vilka myndigheter och personer vi tror kan bidra bäst i styrning och utveckling av myndigheten.

Utöver de nämnda styrdokumenten kan regeringen när som helst fatta beslut om att ge en myndighet ett uppdrag. MSB har fått ett antal sådana det första året. Men det sker också en daglig, mindre formell styrning.

– Förutom dokumenten är det myndighetsdialogen, de möten som sker hela tiden på olika nivåer. Den rings dagligen från våra handläggare åt båda hållen med frågor och undringar. Det kan vara just frågan: behöver vi ett regeringsbeslut för detta? Då har vi en diskussion och där sker en informell styrning som också är ett sätt att jobba.

Nu är det inte så att Ulrica Gradin och hennes medarbetare direktstyr MSB.
SSK tar fram underlag för regeringsbeslut och det är själva beslutet som styr myndigheten.

– Förslagen till beslut tar vi oftast fram tillsammans med myndigheten. Vi har ju en dialog med MSB: vad har hänt under det gångna året; vad behöver man fokusera på kommande år?

SSK har två myndighetshandläggare som är avdelade på heltid särskilt för MSB.

– Vi försöker ha det så att man ska vara myndighetshandläggare i ett par år och inte byta för ofta. Samtidigt får man inte bli för mycket kompis heller. Vi har ett ömsesidigt beroende av varandra, men har också olika roller. Det är en balansgång. Vi ska kunna ha en ganska informell dialog och diskussion och samtidigt ha respekt för våra roller.

SSK är länken upp till regeringen. Förslagen från SSK måste stämmas av med den politiska ledningen.

MSB är också viktigt för SSK som inom Regeringskansliet har ett övergripande ansvar för samordningen av samhällets krisberedskap.

– Vi ska informera vår politiska ledning och behöver ofta information. När det hänt en stor olycka eller naturkatastrof i ett annat land är det viktigt att kunna få snabb information från MSB – det är ju myndigheten som har experterna.

På SSK är man nöjd med MSBs första år.

– Det har varit ett uppbyggnadsskede och det är rätt fantastiskt att det fungerat från dag ett. De operativa delarna har rullat från början sedan är det klart att det tar tid innan saker sätter sig, så lite återhållsamma har vi varit. Men det finns en hel del frågor kring krisberedskapssystemet där man kanske kan ta några steg, säger Michael Koch, biträdande enhetschef.

SSK ser fram emot resultat på flera områden. MSB fick ganska stora befogenheter, till exempel föreskriftsrätt när det gäller andra myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

– Det är en ganska stor sak att föreskriva andra myndigheter hur man ska göra. Vi vet att det jobbas med det och vi är spända och förväntansfulla på vad som kommer.

En annan uppgift som sipprar ner till MSB är att riksdagen beställt en redovisning av regeringen om samhällets förmåga att hantera olyckor, större händelser och katastrofer av olika slag.

I budgetpropositionen har det även ändrats inriktning på fördelningen av krisberedskapsanslaget. Målet är att få en mer flexibel användning av pengarna så att de inte binds upp i långsiktiga åtaganden och att det ska vara tvärsektoriella satsningar.

– Det hänger samman med att få ansvarsprincipen att gälla fullt ut. Hittills har man kunnat få medel från anslaget för investeringar, men nu försöker regeringen styra det så att den som är ansvarig även finansierar. Och det blir en grannlaga uppgift för MSB att få andra myndigheter att ställa om i tänket, hur den här fördelningen av pengar ska se ut, säger Ulrica Gradin

– Om vi fortsätter ha ett system där man får pengar år efter år från det här anslaget, då är är ju egentligen MSB bara någon form av bank till slut som varje år skickar in pengar till samma konto. Då har vi tappat att det ska vara en motor och driva på arbetet. Det bör kanske mer handla om projekt som ska pågå något eller några år, sedan måste aktörerna klara sig utan de pengarna, säger Michael Koch.