Samhällskostnaderna för stora olyckor underskattas och kan i själva verket vara tre gånger så stora som redovisas. Det visar en djupanalys som MSB låtit göra. De verkliga kostnaderna för raset vid E6 i Småröd 2006 är inte som hittills redovisats 158 miljoner utan drygt 519 miljoner.

Samhällskostnaderna för stora olyckor underskattas och kan i själva verket vara tre gånger så stora som redovisas. Det visar en djupanalys som MSB låtit göra. De verkliga kostnaderna för raset vid E6 i Småröd 2006 är inte som hittills redovisats 158 miljoner utan drygt 519 miljoner.
Foto: Räddningstjänsten

 

Det är första gången det görs en djupanalys av en stor olycka för att försöka få fram de verkliga samhällskostnaderna. Den typiska rapporten görs i vanliga fall ganska snart efter olyckan och tar i första hand upp kostnader för räddningsinsats, uppskattningar av direkta skadekostnader och återuppbyggnad, samt försäkringsersättningar. Rapporten är oftast kopplad till ett sektorsansvar och redovisar inte en samlad bild av händelsen.

 
– Rapporten måste göras tidigt eftersom erfarenhetsåterföring är viktigt. När det är ekonomin man är ute efter ska man vänta om man vill fånga även de långsiktiga konsekvenserna, hävdar Magnus Johansson på MSBs enhet för lärande av olyckor och kriser.

Efter stormen Gudrun  gjordes försök att få en helhetssyn, men det byggde på skattningar som efter hand visade sig vara felaktiga. Till exempel uppskattades skogsskadorna till 18,4 miljarder kronor vilket senare fick skrivas ned med 4-5 miljarder.

 

En del ersättningspocesser tar tid och i fallet med skredet vid E6 har försäkringsbolagen väntat på haverikommissionens rapport som kom först i februari år, drygt två år efter olyckan.
Fördjupade analyser av samhällsekonomiska kostnader har efterlysts både nationellt och internationellt.

 
– Utifrån de sammanställningar av kostnader som har gjorts i naturolycksdatabasen har vi haft på känn att de verkliga kostnaderna kunde vara högre, men inte vetat hur mycket. Dessutom var vi nyfikna på hur man beräknar kostnaderna för miljökonsekvenser, vilket var en av anledningarna till att vi valde just skredet vid E6 som första fallstudie, säger Magnus Johansson.

 
Enligt de hittills gjorda beräkningarna uppgick kostnaderna till 158 miljoner kronor. Den fördjupade analysen MSB låtit göra kom fram till att kostnaden är drygt 519 miljoner kronor, mer än tre gånger så hög. Ändå finns det både luft och dubbelräkningar i de ursprungliga utredningarna.

– Vi har strävat efter att konsekvent titta på merkostnader och det har man sällan gjort i de tidigare utredningarna. Räddningstjänsten till exempel, kostar i princip lika mycket om de gör en utryckning eller inte. Det är först om de exempelvis tvingas ta in extra personal eller jobba övertid som det blir en merkostnad, säger Linda Ryen.

 

Skattningar som görs i förväg blir osäkra och ett exempel är återställandet av vägen. Den bedömdes till 50 miljoner kronor men kostade det dubbla. Den fördjupade analysen visar att den stora skillnaden är kostnader som normalt inte kommer med. Till dessa hör individkostnader och näringslivskostnader. I fallet med störningen på E6 och omledningsvägar innebar det för många längre restid till och från jobbet. Vid olycksplatsen passerar omkring 15 000 fordon per dygn.

 

– Förseningsvärdet, att se vilken väg folk tar, är svårt att veta innan man gör en analys. Förvånande är att så stor del av de totala kostnaderna är relaterade till samhällsstörningar, säger Linda Ryen.

– Jag trodde miljökonsekvenserna skulle värderas högre. Det uppstod bara en begränsad ökning av utsläpp för extra vägtrafik i stället för tågtrafik eller längre resväg. Vattendraget Taske å flyttades 20 meter och att återställa det kostade elva miljoner, säger Magnus Johansson.

 

Samtidigt är det svårt att ringa in allt, till exempel inkomstbortfall inom näringslivet.

– I medierna påstods att ett företag gick i konkurs på grund av raset. Det har vi inte kunnat säkerställa. Det kanske också finns enskilda som inte hade försäkring. Vi har heller inte med värdering av sveda och värk, säger Linda Ryen.
Att få fram de verkliga kostnaderna för inträffade olyckor har betydelse i samhällsplaneringen.

 
– När politiker ska satsa på förebyggande åtgärder tittar de på kostnader. Det ska helst finnas tydliga vinster både ur ett mänskligt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Samtidigt är den här djupanalysen av verkliga kostnader en ansats till metodutveckling. Det finns många svårlösta frågor kring hur man fångar in det som är kostnader eller hur man avgör vad som inte ska räknas som en samhällsekonomisk kostnad. Det skulle vara intressant att titta på fler stora olyckor för att se vad det verkligen har kostat till slut, säger Magnus Johansson.