Tillgången till skaderapporter från sjukhusen har varit avgörande, anser Suzanne Andersson, Göteborgs stad.

– Sedan slutet av 80-talet har vi fått skaderapporter. Utifrån kunskapen det gett har politikerna kunnat sätta mål, det triggar pengar och resurser, säger Suzanne Andersson.

 

Vägbulor och andra åtgärder som sänker hastigheten har visat sig vara en av de mer effektiva åtgärderna för att minska antalet trafikskador.

– Hastighetsdämpning ger effekt. Hastighetssänkning har dock ingen effekt, det går inte att skylta ner olyckorna.

 

Göteborg jobbar fortsatt med ambitionen att vart femte år halvera antalet dödade och skadade i trafiken. Och totalt sett går siffrorna åt rätt håll.

Men enskilda olyckstyper visar utveckling åt andra hållet. Antalet fotgängare som skadas visar inte samma minskning. Här handlar det ofta om fallolyckor.

 

– Och vi ser en ökning av skadade cyklister. 75 procent är singelolyckor, det är helt enkelt ett väghållarproblem.
Det innebär att av totala antalet olyckor i trafiken står fotgängare och cyklister för en växande andel.

 

Suzanne Andersson konstaterar att Göteborg är en stad i omställning. Invånarantalet stiger, samtidigt ska man gå från en stad för bilar till en stad för människor. Antalet fotgängare och cyklister blir fler, kollektivtrafiken ökar.

– Det är utmaningen, hur vi utvecklar tillgången av kollektivtrafik och hur vi kan fortsätta minska antalet skador. Samtidigt kan vi inte vaddera staden, man måste också kunna vistas och leva här.

 

En viktig del i det förebyggande arbetet är fortsatt tillgång till skaderapporter från Strada, informationssystem för olyckor och skador i trafiken. Här finns ett orosmoln.

– Sahlgrenska sjukhuset har meddelat att man inte längre tänker rapportera till Strada. Men vi har inte sett beslutet än och med stöd från Trafikverket hoppas vi få till en fortsättning.