Hallberg är även ordförande för Skånes länsförbund inom SLS och hanterar därmed intresset för frågor om vattensäkerhet i två roller.

Förra hösten var han med och drev på ett gemensamt beslut bland länets räddningschefer som innebär att deras förvaltningar ska driva på att kommunerna jobbar med vattensäkerhet enligt SLS sex kriterier.

– Räddningstjänsten är rätt organisation. Jag tror inte någon annan förvaltning känner för frågorna så som vi gör, säger Hallberg och fortsätter:

– Mycket inom vattensäkerhet är räddningstjänstfrågor. Vi har tillsynsansvaret för badplatser, vi har genom olyckor koppling till lagen om skydd om olyckor, vi har i dag ett bredare förebyggande uppdrag. Det är inte frågan om vi vill göra det – vi ska göra det.

Han pratar då om att ta det samordnande ansvaret. Ett första steg som föreslås är att bilda vattensäkerhetsråd, liknande brottsförebyggande råd, där alla som jobbar med vattensäkerhet och bad är representerade.

Det gäller exempelvis skolan genom simundervisning, ansvariga för badanläggningar och hamnar, simföreningar, SLS och räddningstjänsten.

– Alla kommuner har utsett en kontaktperson som är kommunalt anställd. I nästa steg ska vi bilda en länsgrupp där arbetssätt diskuteras, gemensam information och utbildning tas fram.

Vad är mest akut för att öka vattensäkerheten?

– Under sommaren är det att ha förståelse för att använda flytväst när man är i och omkring båten. Barnen använder, men föräldrar är sämre på att sätta på sig västen. Och fritidsfiskarna ännu sämre, där har vi en stor grupp som drunknar. En annan akut fråga är barn och drunkning. Även om de kan simma kan inte mindre barn vistas i öppet vatten hur som helst.

– Generellt sett handlar det ofta om brist på säkerhetsmedvetande. Man överskattar sin egen eller sina barns förmåga.

Räddningscheferna i Skåne vill att kommunerna jobbar med vattensäkerhet enligt SLS kriterier. Frågan är hur man lever upp till dem i dag?

Finns kommunens målsättning med vattensäkerhet på pränt?

– Många har nog en skrivelse, men den bör kanske vara tydligare. Varför inte sätta in de sex kriterierna i handlingsprogrammet.

Simkunnigheten bland skoleleverna?

– Läroplanen följs nog, men det är sämre med uppföljningen. Det är inte säkert alla elever klarar kraven efter några år.

Simkunnigheten och säkerhetsmedvetandet hos vuxna?

– Där vill jag se vattensäkerhetsrådet göra nytta. Simklubbar kan exempelvis ordna livräddningstävlingar.

Kunskapen hos personal på badanläggningar?

– Där skiftar det nog väldigt och finns mycket att önska på sina håll. Få kommuner har i dag badbevakning, inte ens i simhallar. De har badvärdar som har tusen andra uppgifter.

Hur ser du på det statliga stödet?

– Därifrån borde göras mer. Jag bollar frågan till MSB och gläder mig åt att där numera finns en person med ansvar för vattensäkerhetsfrågor.

Vilket råd skulle du ge andra kommuner?

– Låt räddningstjänsten ta samordningsansvaret, bilda ett råd, jobba först mot isvintern och sedan nästa sommar. Och arbeta för att minska drunkningsolyckorna.