MSBs pengapåse för bidrag för att minska risker för ras, skred, översvämningar och andra naturolyckor har ökat något, från 40 till 43 miljoner kronor per år.

Men samtidigt krävs större insatser av kommunerna. Regeringen har sänkt det statliga bidraget från 80 till 60 procent av totalkostnaden.

Förslaget fanns redan i klimat- och sårbarhetsutredningen, de som får bidrag bör stå för större delen av kostnaden själva ansågs det.

Det oroar Susanne Edsgård, MSB, som jobbar med natur-olyckor. Hon ser en risk att bara de rika kommunerna har råd med förebyggande satsningar.

– Många kommuner hade svårt att hantera detta redan innan bidraget sänktes.

2009 sökte kommunerna bidrag till åtgärder för totalt 360 miljoner kronor.

Vilka som fick pengar ser ni i en tabell härunder.

I år har 19 kommuner sökt bidrag på totalt 210 miljoner kronor.

Hur bestäms fördelningen av bidragen?

– Kommunerna ska visa vad som är hotat och redovisa dess värde. Min erfarenhet är att finns det problem får man bidrag. Men det kan ibland delas upp på två år.
En grund för att förebygga ras, skred och översvämningar är de stabilitets- och översvämningskarteringar som MSB gör.
Stabilitetskarteringar görs kommunvis och där det finns bebyggelse.

 Kartbilder pekar ut områden med risk för skred.

– Vi har betat av de områden som är mest prioriterade, vilket bygger på tidigare erfarenheter. Nu håller vi på med lägre prioriterade områden.

Markerade områden ger kommunen besked om att området behöver undersökas. Bebyggelse, jordarter, marklutning och närhet till vatten är de viktigaste parametrarna när eventuellt behov av förebyggande åtgärder utreds.

Kommunen gör en detaljerad undersökning. Den kan ge besked om att det räcker med enklare åtgärder som att göra en avschaktning med erosionsskydd, eller anlägga en tryckbank.

– Men situationen kan vara komplex med exempelvis olika jordarter i följd, då kan det krävas en fördjupad undersökning som kräver fler provtagningar och kostar mer. Men det kan löna sig. Ibland ger de undersökningarna minskade kostnader för de förebyggande åtgärderna.

– Problemet med skred är att de sker fort och ofta utan förvarning.

Susanne Edsgård rekommenderar kommunerna att gå igenom karteringar och ha en strategi för sitt arbete.

– Ta med klimatfrågan. Tänk långsiktigt och bygg inte in nya problem.

Hur lång tid tar arbetet?

– Från det att kommunen ringat in problemet och bestämmer sig för att göra en utredning till det att vi tar beslut om bidrag, är det inte ovanligt att det tar två år.

Översvämningskarteringar visar vilka områden som kan drabbas vid höga flöden, vilken skyddshöjd som behövs i förhållande till vattennivå.

– Den risken är lite jobbigare att hantera eftersom den oftast är utsträckt över ett större geografiskt område.

Vem har huvudansvaret för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor görs?

– Fastighetsägaren har det yttersta ansvaret för sin egendom. Men kommunen har oftast bäst kännedom om riskerna och även bästa kompetensen. Det är också bara kommunen som kan söka bidrag från staten.

lista över bidrag för förebyggande åtgärder 2010.