– Mycket är uppstädat. Nu handlar det om att ta hand om det på rätt sätt, säger Anna Nordlander, MSB, som är sekonderad för UNDP.

Anna Nordlander befinner sig för tillfället i Ormoc, en av de hårdast drabbade städerna.

Hon och fyra kollegor, också sekonderade för UNDP (FNs utvecklingsprogram) ska hjälpa till att strukturera arbetet och se till att avfallet tas om hand på rätt sätt i bland annat Tacloban, Guiuan, Ormoc och Roxas.

 

– Vägarna är farbara i de flesta områden. Har man bara resurser och ekonomi så kan arbetet genomföras. Det saknas dock ofta maskiner, infrastruktur och lämpliga tippar för att ta hand om avfall på rätt sätt.

I rivningsmassor finns förutom betong och armeringsjärn ibland även asbest. Från ett förstört sjukhus ska mediciner, nålar, med mera hanteras. Därtill har sophämtningen från bostäder legat nere i månader. Farligt och vanligt avfall är blandat.

 

Anna Nordlander och hennes kollegor har varit på plats i några veckor och meningen är att deras insats ska klaras av på sex månader. En del av uppgiften är att specialutbilda lokalbefolkning för arbetet.

 

Många ur lokalbefolkningen är anställda i ”cash for work”. De betalas runt 40 kronor dagen av UNDP för olika typer av avfallshantering. Anställningen pågår i 15 dagar, därefter sker ny rekrytering. Det är också ett sätt att ge folk möjlighet till försörjning.

– Befolkningen har generellt långt kvar till att klara sig själva. Kokospalmer och odling av kopra är en stor verksamhet, det finns en speciell kokospalmsmyndighet. Orkanen blåste enligt uppgift ner 33 miljoner kokospalmer. Om man återplanterar allt tar det ändå sex-åtta år innan de ger frukt. Kokosbönderna har det tufft.

 

Men Anna Nordlander ser också att det finns en stor vilja. Myndigheter och rikare kommuner runt Manila stöttar, företag har gett personal ledighet med lön för att de ska hjälpa till med att röja upp och bidrar med maskiner.
Samtidigt finns det som alltid de som tjänar pengar på eländet.

– När FN ska hyra en större maskin, exempelvis hjullastare eller grävmaskin, kan det kosta 10 000 dollar i månaden. Det är rejäla överpriser.

 

Det var 8 november som orkanen Haiyan nådde de östra delarna av ögruppen Visaya på Filippinerna.

Tre dagar senare lyfte katastrofhjälp från Sverige, främst för att genom IHP (International Humanitarian Partnership) bygga basläger åt FN.

 

Drygt tre månader senare hade MSB 19 personer på plats på Filippinerna för sekonderingar till olika FN-organisationer samt delaktighet i IHPs arbete.

– Inledningsvis fokuserade den humanitära hjälpen på att lindra konsekvenserna av katastrofen, med rent vatten, mat och skydd. Nu handlar det i huvudsak om tidig återuppbyggnad, ett arbete som sannolikt kommer att pågå i flera år. Det optimala är att få till en hållbar utveckling. Och det kan handla om att inte återuppbygga riskutsatta områden. Myndigheter pratar om att ändra strandskyddet från 40 till 80 meter. Det kan innebära att flytta tusentals människor, vilket kanske inte är så lätt när fiskare är vana att bo direkt vid havet, säger Erik Pütsep, projektledare på MSB.