Hon deltog på landets första mångfaldskonferens för räddningstjänstpolitiker.

Anti Avsan (m) sitter i direktionen för Södertörns brandförsvarsförbund och är van vid att förändringar möter motstånd. Som när arbetstiderna skulle anpassas till mer förebyggande arbete.
– Fler skulle få jobba dagtid och mista OB-tillägget. Brandmännen tågade in på ett direktionssammanträde och lämnade en misstroendeförklaring mot de tjänstemän som ledde förändringsarbetet.

 

Det hade brandmännen inget för, berättade Anti Avsan för deltagarna i mångfaldskonferensen som hölls i Östersund 10-11 februari.

– Som politiker måste man hålla fast vid sina mål och sina visioner.

 

Södertörn har också medvetet anställt fler kvinnor och fler personer med utländsk bakgrund, och kritiserats för att svenska män med brandmannautbildning därmed blivit förbigångna.

– Kritiken har i många delar varit onyanserad och i vissa fall främlingsfientlig, säger Anti Avsan.

 

Deltagarna i Östersund kom från 19 kommunala räddningstjänster och förbund i Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna.

Konkurrens om utlysta tjänster är inte deras vanligaste problem. Deras största bekymmer är att hitta personer som kan upprätthålla beredskapen på småorterna.

Det kommer att bli värre, förklarade Lillemor Landsten. Hon är jämställdhetsexpert på länsstyrelsen i Jämtlands län och redogjorde obarmhärtigt för kommande pensionsavgångar och åldersstrukturen i skogslänen.

 

Räddningstjänsterna måste helt enkelt aktivt vända sig till grupper de tidigare inte tänkt på.
Utrikesfödda, till exempel.
Och kvinnor. Varför inte deltids- och timanställda i vården?

 

Argument om att brandmannajobb skulle vara för tungt eller tekniskt håller inte, tycker Lillemor Landsten.

– Särskilt i äldreomsorgen förekommer det tunga lyft hela tiden. Och vården är full av tekniska apparater!

Deltider i vården är svåra att leva på.
– Ni skulle kunna göra kombinationstjänster, föreslog Lillemor Landsten.

 

Carina Sparring, deltidsbrandman i Dala-Mitt, tyckte att kommunerna borde föregå med gott exempel.
– När jag var vårdbiträde fick jag nej till att bli deltidare. Kommunen är ju ofta den största arbetsgivaren. Om inte kommunerna släpper till sin egen personal, hur kan de då begära att privata företag ska låta sina anställda bli deltidsbrandmän?

 

Efter konferensen hade Gävlepolitikern Inger Schörling fått många nya tankar om sin roll som direktionsordförande.

– Ibland kanske vi tror att ”bara vi får en chef med genus­tänk så löser det sig”. Men vi måste vara tydliga med att det är direktionen som fattar besluten och vi måste stötta chefen hela vägen.

 

Och Stefan Nilsson, politiker för den lokala Ragundaalliansen, vill att Jämtland gör en handlingsplan, komplett med språkutbildning, för att anställa nyanlända utlandsfödda som deltidsbrandmän.

– Vi skulle kunna bli pilotlän.

 

Initiativet till konferensen kom från Anders Edvinsson (s), ordförande i direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund. MSB var medarrangör.

Såväl Håkan Axelsson från MSB som Max Ekberg från Sveriges Kommuner och Landsting vill medverka till fler samlingar för förtroendevalda inom räddningstjänsten, men det är ännu inte klart när, var eller i vilken form.

– Vi på SKL har planerat att ordna presidiemöten för direktionerna där jämställdhet och mångfald blir en del. Och kommer det fler lokala initiativ av den här typen så är vi gärna med, säger Max Ekberg.