Det är några slutsatser i forskningsstudien ”Nätverk i krissituationer – information eller desinformation?” av Michael Karlsson, Karlstads universitet.

Karlsson har granskat nätjournalistiken på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under ett antal år.

2005 var läsarna i huvudsak just läsare. 2009 medverkar de i hög grad i produktionen. Från att ha fått delta i omröstningar ombeds nu läsarna att kommentera artiklar, länka sina bloggar till nyheter, sprida nyheter till sociala medier och bidra med information och bilder.

– Det är en klar kursändring i den redaktionella hållningen gentemot läsarna, skriver Karlsson.

Han konstaterar också att det går allt snabbare på nätet. Nyheter presenteras ofta i utkast för att senare byggas på, vilket medför risk för tvivelaktiga publiceringar.

– Innehållet blir av varierande kvalitet och förändras kontinuerligt utan förvarning eller förklaring.

Den nya influensan är ett exempel. Under förra våren eskalerade nyhetsrapporteringen.

I studien laddade Karlsson ner nyhetssajterna sammanlagt sex gånger varje dag och med fyra olika sajter var därmed 24 nyhetsvinklingar per dag möjliga.

Under den mest intensiva perioden var antalet nyhetsvinklingar närmare 20 per dag. Det hände alltså mycket på sidorna. Om vi läsare bara ägnar en stund om dagen åt sidorna blir konsekvensen att vi har olika information om vad som är viktigt.

– Hög hastighet och oförutsägbar periodicitet innebär att nyhetssajter måste övervakas konstant under en krissituation, konstaterar Michael Karlsson.
Samtidigt noterar han att berörda myndigheters och organisationers hemsidor inte är något större stöd för aktuell och relevant information.

– Med några få undantag var organisationerna dåliga på att använda sina sajter överhuvudtaget. När man använde dem var man sent ute och i regel användes sidorna för att berätta om de egna tjänsternas förträfflighet, vilka inte sällan var ifrågasatta.

– Studien indikerar att digitaliseringen av kriskommunikation inte fått genomslag hos de aktörer som nyhetsmedier associerar med krisen.

 

En populärversion av rapporten ”Nätverk i krissituationer – information eller desinformation?” finns att ladda ner på www.msb.se