Forskning ger honom rätt. Uppföljning är sällan prioriterat. Mona Pütsep, som jobbade på Räddningsverket samtidigt som hon var magisterstudent på universitetet, frågade år 2008 kommunerna hur det stod till med uppföljningar av de handlingsprogram som kommunerna hade antagit fyra år tidigare.

 

Mona Pütsep döpte sin magisteruppsats talande nog till: ”Det ska finnas ett Powerpoint-dokument någonstans”. För resultatet var nedslående. Frågan ställdes till 195 kommuner. Endast 28 svarade att de hade utvärderat sina handlingsprogram. Bara tre av dessa, Norrköping, Älmhult och Laholm, bedömdes av Mona Pütsep ha gjort en fullständig utvärdering.

 

Laholm har i sitt handlingsprogram skrivit in dels övergripande säkerhetsmål, dels prestationsmål som är lätta att mäta och där det tydligt anges vem som ansvarar för att målen uppfylls.

– Om de kommunala nämnderna inte har uppfyllt målen får de förklara varför. Jag har varit noga med att ärendet ska tas av politikerna i nämnderna, inte av tjänstemännen på förvaltningarna. Bara så kan det bli politisk tyngd, säger Petra Fransson, säkerhetssamordnare i Laholm.

 

I det kommande handlingsprogrammet skulle Petra Fransson vilja göra det tydligare hur varje nämnd tänker uppfylla prestationsmålen, vilka resurser som krävs och om det eventuellt behövs hjälp från någon annan nämnd.

Säkerhetssamordnaren och räddningschefen är överens om att det är centralt att stolta planer följs upp.

– Bokslutet ska varje år ha med en skrivning om hur respektive nämnd har klarat att uppfylla målen i handlingsprogrammet. Uppföljning är det viktigaste, säger räddningschefen Pär-Åke Eriksson.

 

Stormarna Gudrun och Per blev ett test inte bara på myndigheternas beredskap, utan minst lika mycket på hur allmänheten klarar extrema situationer.

– Det var fantastiskt. Hemsjukvårdare som bodde på landet tog helt enkelt med sig sin karl och hans motorsåg i bilen och så åkte de ut och skötte hemtjänstrundan. Och lantbrevbärarna tittade in i stugorna om de inte såg att det lyste, säger Pär-Åke Eriksson uppskattande.

Petra Fransson lägger till:

– Folk ute på landet förstår att kommunen inte kan serva med allt. De har ett stort krismedvetande. De tar in tillräckligt med ved och tappar upp vatten så att de vet att de klarar sig om det blir strömavbrott.

 

För att inskärpa kommuninvånarnas personliga ansvar och ge dem praktiska tips har kommunen i samarbete med försäkringsbolagen tagit fram en liten broschyr med viktiga telefonnummer och hemsidesadresser till myndigheter. Där står också sådant som att man ska sätta upp brandvarnare, skaffa handbrandsläckare och se till att ha en batteridriven radio samt ett litet mat- och vattenförråd hemma.

Sådana tankar vill Petra Fransson väva in tydligare i nästa upplaga av handlingsprogrammet.

– Det är ett dokument där medborgarna kan se vad de kan kräva av myndigheterna, men också vad vi tycker är medborgarnas ansvar.

 

Också på andra punkter kommer handlingsprogrammet att förändras, eller snarare utökas.

– Suicid kommer att vara med, och jag och socialchefen håller på och tittar på hur vi kan jobba bättre med fallolyckor, säger Pär-Åke Eriksson.

Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om extraordinära händelser är två separata lagar. Ofta behandlas de också så, med separata program och planer.

– Jag ser en klar fördel med att baka in planer för extraordinära händelser i samma handlingsprogram som gäller för skydd mot olyckor. Det är bra att samtidigt tänka på kortsiktiga och långsiktiga händelser, säger Petra Fransson.

 

Samverkan och framförhållning är bra i sig, men tar väldigt mycket tid och möteströttheten är påtaglig.

– Problemet med alla dessa råd är att hålla igång dem. För mig som är säkerhetssamordnare är det lätt att förstå varför man ska avsätta tid för att planera inför en eventuell översvämning. För mackägaren kan det vara svårare, särskilt om det faktiskt inte har hänt något.

– Jag skulle gärna se en prioriteringsordning från MSB när de lägger ut saker på länsstyrelserna som i sin tur lägger ut det på oss i kommunerna. Vad är viktigast? Vad kan vi vänta lite med? säger Petra Fransson.