Den långsamma anslutningstakten till Rakel är ett allvarligt problem som inverkar negativt på samhällets krisberedskap och motiverar en förändring.

Förändringen kan innebära att staten, genom MSB, äger systemet och är beställare, men att uppgiften att driva och förvalta Rakel upphandlas.

Det anser en arbetsgrupp inom regeringskansliet som granskat kommunikationssystemet och dess framtid. Gruppen tror att en privat aktör kan förbättra anslutningen, systemets utveckling och kundstödet.

– Det har funnits en tydlig struktur för att bygga Rakel, men för anslutning av användare och själva användandet har strukturen saknats, säger Thord Eriksson, ordförande i arbetsgruppen.

Regeringen har gett MSB uppgiften att ta fram en nationell strategi som visar systemets betydelse för krisberedskapen.

– Det behövs en strategi för vad man vill uppnå med systemet. Rakel är ett verktyg för samverkan, då kan man inte bara tjata om radiokommunikation. Det gäller att sälja Rakel som samverkan, samordning och interoperabilitet.

Den svaga anslutningen har inverkat menligt på ekonomin. Förväntade intäkter 2009 baserades på 19 000 användare i kommuner och landsting, i september förra året var siffran 550. Intäkterna från gruppen blev 4,8 miljoner kronor i stället för prognostiserade 162 miljoner.

Det totala underskottet väntas i år hamna på 294 miljoner. Först 2015 beräknas intäkter nå ifatt utgifter. Arbetsgruppen föreslår att underskottet, som 2011-2014 totalt beräknas till 614 miljoner, finansieras genom anslag.

Att inte höja kostnaderna för användarna anses viktigt.

– Det är en grundförutsättning för att få positiv anslutning. De som ansluter till Rakel, oavsett verksamhet och bransch, måste veta konsekvenserna och därför känna till priset över ganska lång tid, säger Thord Eriksson.

Andra förslag från översynen är:

• En samlad organisation för förvaltning av statliga nät som rör krishantering kan främja den samma och dessutom ge effektiviseringsvinster.

• MSB bör inrätta ett forum där användare och MSB kan utbyta information.

• MSB bör utveckla ett system som mäter och värderar kunskapsnivån hos olika organisationer, hur de förstår behovet av nationell samverkan inom krishanteringssystemet.

• Statliga myndigheter som har särskilt ansvar för krishantering eller som har tjänsteman i beredskap ska anslutas till Rakel, vilket skrivs in i förordningen om krisberedskap och höjd beredskap.

• Ersättningen till SOS-Alarm för att upprätthålla driften i det analoga nätet upphör helt efter 2011.

• MSB ska intensifiera arbetet med att få till samtrafik och roaming med de grannländer som använder Tetra-system.

• I samband översynen gjordes en enkät bland landets kommuner. 103 kommuner (35 procent) svarade att de kommer ansluta hela eller delar av sin verksamhet till Rakel. Övriga svarade att de ännu inte tagit ställning till anslutning. Stockholm, Göteborg och Malmö tillhör, enligt enkäten, kommunerna som inte tagit ställning.