Barbro Näslund-Landenmark– Vi har redan karterat 70 vattendrag. Kuster och grundvatten vet vi inte lika mycket om, men vi har ett hum om vilka områden som är hotade, säger Barbro Näslund-Landenmark, expert på naturolyckor vid MSB.

EU beslutade om översvämningsdirektivet för tre år sedan. 2009 skulle det vara genomfört i nationella lagstiftningar.

Sverige presenterade en förordning i november förra året där MSB pekades ut som ansvarig myndighet för att ta fram föreskrifter och bedöma vilka områden som har betydande översvämningsrisk samt att ta fram kartor över hotade områden.

– Arbetet med föreskrifter pågår. De ska harmoniera med anknytande lagar och andra föreskrifter exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser och kommunala handlingsprogram, säger Näslund-Landenmark.

Kartläggningen av översvämningshoten kommer i huvudsak att göras av MSB och länsstyrelser och kan delas in i tre steg:

1 Preliminär bedömning och riskanalys av vilka områden som är hotade samt peka ut var risken är betydande. Görs av MSB och ska vara klart 2011.
2 MSB tar fram utbredningskartor för utpekade områden. Norrbotten, Västernorrland, Västmanland, Kalmar och Västra Götaland är samordnande bland länsstyrelserna i vattenfrågor och tar fram kartor över risker inom sina respektive geografiska områden. Ska vara klart senast 2013.

3 Alla länsstyrelser som har hotade områden gör riskhanteringsplaner. Ska vara klart senast 2015.

– Det är ett avancerat samarbete mellan länsstyrelserna och MSB. Dessutom samverkar vi med Finland och Norge i arbetet.

EU har fastställt att de viktigaste kriterierna i arbetet i tur och ordning är människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet.

Medlemsstaterna får själva bedöma var gränsen för risk går. Sverige och Holland kan olika uppfattning om vad som är betydande risk. Men i riskbedömningen måste man ta hänsyn till 100-årsflödet.

– Nivån för det som är extremare eller beskedligare än 100 årsflödet bestämmer vi själva.

Länsstyrelserna ska samla in data över var översvämningar inträffat tidigare och MSB göra analyserna med hjälp Gis. Gis-data kommer sedan kommunerna till godo. De kommande riskhanteringsplanerna ska samrådas med allmänheten innan länsstyrelserna tar beslut.

I år finns 11,5 miljoner kronor avsatta för arbetet med översvämningsdirektivet, varav 5,5 går till alla länsstyrelserna. Totalt beräknas arbetet kosta drygt 400 miljoner fram till 2021.