Bildäck.

Efter två uppmärksammade dödsolyckor har MSB gjort ett test där man utsatte däck med och utan punkteringssprej för band. Testet visade att även däck utan punkteringssprej brister med en knall, men med punkteringssprej bli effekten kraftigare och följs av ett brinnande gasmoln. Foto: MSB

 

Testet genomfördes efter två uppmärksammade dödsfall i samband med att däck lagats med punkteringssprej. Första dödsfallet inträffade i Ulvsby utanför Karlstad i oktober 2007. En man i 35-årsåldern hade köpt begagnade hjul och när han skulle laga en pyspunka på en fälg med elektrisk svets exploderade däcket.

Hösten 2008 skedde en nästan identisk olycka på en däcksverkstad i Jordbro utanför Stockholm och en reparatör omkom. Risken med punkteringssprejen är drivgasen som utgörs av extremt brandfarlig gasol.

I mitten av augusti genomförde MSB ett test på Karlstadsregionens övningsfält.

– Syftet var att undersöka om däck fyllda med punkteringssprej medför ett avsevärt annorlunda brandförlopp och om detta innebär en ökad risk för räddningspersonal, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB.

Representanter för däcksbranschen var närvarande vid testen. Branschen är inte förtjust i punkteringssprejerna och bekymrad över riskerna. Efter dödsolyckorna känner personalen oro och lagningsmassan som sprutas in är svårhanterlig när däcket ska lagas. Och kan däcket explodera om det skulle uppstå en gnista i samband med demontering?

– Efter dödsolyckorna har alla verkstäder av ren självbevarelsedrift mycket större fokus på att förvissa sig om vad däcket innehåller, säger Lasse Dahlqvist, personalchef på Vianor.

– Vi har konstaterat att de har gjort fel – man ska aldrig svetsa på en fälg med däcket på, men vi kan inte värdera andra risker. Om man förvarar däcken på vinden och det börjar brinna, vad händer då?, säger Anders Karpesjö, vd för Däckspecialisternas riksförbund.

Allan Ostrovskis, utvecklingschef på Nokian Tyres, tror att det kan hända värre saker med andra typer av däck med betydligt högre lufttryck.

– Vi tillverkar däck, men här tillförs det en annan produkt, en sprej och det är tillverkaren av den som måste garantera att produkten är säker.

– Att man byter ut innehållet i ett tryckkärl – som ett däck utgör – mot en explosiv gas skulle aldrig tillåtas i någon annan bransch.

Fyra hjul eldades, två för lätt lastbil och två för personbil, ett fylldes enbart med luft och de övriga andra med luft och punkteringssprej. De tomma däcken fylldes först med punkteringssprej och därefter med luft upp till brukstryck. Både mängden punkteringssprej och luft varierades.

Testen visade att även luftfyllda däck brister med en kraftig knall vid brand.

Förloppet för däcken med punkteringssprej blev olika. Det första exploderade inte alls, branden hade försvagat ventilen och övertycket gick ut den vägen.

Resultatet blev en nästan meterlång sticklåga och varade ett antal sekunder.

Det två andra däcken med punkteringssprej exploderade, det ena med en kraftig knall och stor eldsflamma.

Resultaten var delvis överraskande.

– Man får en klart värre explosion med punkteringssprej och att det skulle uppstå en kraftig ”svetslåga” var en risk vi inte räknat med. Så även om det inte exploderar finns andra riskmoment. Resultatet väcker vissa frågor och vi kommer nu att avvakta MSBs slutsatser, säger Åke Karpesjö.

MSBs slutsats är att punkteringssprejen påverkar brandförloppet men att både sticklågan och brandgasmolnet är relativt kortvariga.

– Detta bidrar till riskbilden för brandpersonal men antagligen inte mer än andra faktorer vid en bilbrand som ”sprängladdningar” i krockkuddar och bältessträckare, säger Anders Lundberg.

En annan risk är brand där däck förvaras.
– En explosion skulle naturligtvis kunna orsaka ras, men vi tror inte att brandmän går in om det brinner i ett däckslager, säger Björn Albinson.