Insatsledaren läser branden utifrån

I kamerabilden, som ses infälld i bilden, kan insatsledaren läsa av branden utifrån. I det här fallet är det uppenbart att de heta zonerna är på övervåningen. Foto: BO Nystrand.

 

IR-kamerorna dök upp hos räddningstjänsterna under 90-talet. Rökdykarna hade kameran i näven eller på hjälmen och kunde plötsligt se i rökfyllda lokaler.

I dag kan IR-kamerorna lokalisera branden innan släckningsarbetet påbörjas.

Det sker utifrån.

Bo Andersson– Med scanning av fastigheten med hjälp av kameran får man snabbt en bild och uppfattning av situationen. Vindsbränder som alltid varit svåra att hantera kan nu lösas på helt annat sätt när bränderna kan läsas utifrån, säger Bo Andersson, MSB.

 

I utvecklingsprojektet Firefight II, som finansieras av EU och som MSB är med och driver, är IR-tekniken en viktig del av konceptet.

Enkelt uttryckt kan insatsledaren, eller motsvarande, med hjälp av IR-kameran vandra runt fastigheten och få besked om var de heta zonerna i huset finns, alltså var brandhärder och heta brandgaser sannolikt är.

– Kamerorna är i dag så bra att man kan se skillnad på en tiondels grad.

 

När man funnit de heta zonerna kyls dessa områden med skärsläckaren.

– Det förändrar situationen inom byggnaden så att man därefter med stöd av fläkt i ryggen kan gå in och säkert och avsluta släckningsarbetet. Det här handlar om att utveckla insatsarbetet, att göra det mer effektivt och säkert.

 

Är rökdykning som primär släckåtgärd snart ett minne blott?

– Invändig släckning med rökdykare ska inte utföras initialt, invändig släckning utförs utanför brandrummet i en säker miljö, säger Bo Andersson.

 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) för rök- och kemdykning säger att rökdykning primärt är för livräddande insats, och vidare att: ”Invändig släckning genom rökdykning bör undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ.”

 

Om det handlar om livräddning och om sekunder, hinner han vänta på svaret från IR-kameran?

– Vid alla insatser skall en riskbedömning genomföras. IR-kameran är ett beslutstöd till riskbedömningen och görs samtidigt som livräddningsinsatsen förbereds och har ingen fördröjande effekt utan tvärtom gör att riskbedömningen kan ske på kortare tid.

 

Projektet Firefight II avslutas till våren, då ska det också presenteras en utbildningssatsning.

– Det krävs en utbildningssatsning för att tillgodogöra sig informationen som IR-kameran ger. Det här kommer att lanseras på bred front i Europa.

 

IR-tekniken blev ingen stor succé inom räddningstjänsten på 90-talet. Dels därför att lösningen då var klumpig för rökdykare som redan hade annat bära på, dels för att kamerorna var dyra.

– Nu går utvecklingen fort. Kamerorna blir bättre och bättre, billigare och billigare. Det går att köpa en skaplig kamera för 20 000, för 60 000 får man toppkvalité.

 

Bo Andersson framhåller fler fördelar med IR-tekniken än att släcka branden på ett säkert sätt.

– Kameran kan spela in insatsen, den kan kombinera IR-bilder med vanliga digitala bilder. Det ger bra material för dokumentering och utvärdering av insatsen.

 

Firefight-projektet samarbetar med flera kameratillverkare.
– Vi har även användarna och fackliga organisationer med i arbetet, säger Bo Andersson.