– Även om  hjälpen kan ta längre tid och det kan drabba människor så är det nolltolerans, säger Engström.
Där nöden är stor är korruptionen ofta omfattande och biståndsorganisationer kan lätt hamna i mutsituationer.

 

Hur bra kontroll har regeringen på hur svenskt bistånd hanterar det?

– Vi ska vara i de länder som har sämst förutsättningar, bland de mest förtryckta och fattiga. Det är också de mest korrumperade länderna. Vi måste vara öppna för att detta förekommer, vara väl förberedda och försöka förebygga, säger Hillevi Engström och fortsätter:

– Vi kommer aldrig klara oss undan helt. Vi är i ”risky business” och där ska vi vara. Men vi kan minimera riskerna och vara uppmärksamma på dem. Och vi får aldrig sätta oss i situationen att köpa oss förbi någon kö, eller medverka till det.

 

Biståndsarbetare vill nå fram med hjälpen så snabbt som möjligt. Det kan bli moraliska dilemman om det finns vägar att ta sig fram snabbare.
– Det är aldrig ett alternativ. Ger vi oss ut på hals is så rasar vi snabbt ner i diket.

 

Vid stora internationella kriser är många hjälporganisationer på plats och det medverkar ofta till att prissättning på varor och tjänster skjuter i höjden, vilket i sin tur kan leda till korruption.

Hur kan man påverka det?

– Det är en jättesvår fråga, men också prioriterad. Vi jobbar med den, med våra organisationer och i styrdokument till Sida. Vi kommer att vara där det är som värst, exempelvis i Afghanistan som blir ett av de största biståndsländerna och som också ligger sämst till i den här frågan.

 

På regeringens hemsida diskuteras frågor om korruption ganska flitigt.

Det verkar som ämnet blivit mer aktuellt?

– Vi måste vara medvetna om frågan. Om jag ska vara ärlig så tycker jag vi är pinsamt omedvetna i Sverige. Det förekommer korruption i Sverige, men vi pratar aldrig om det. Om vi vågar ta upp frågor så kan vi också hantera dem bättre. Det här är en stor utmaning.

 

Biståndsminister Hillevi Engström besökte MSB i slutet av januari och fick bland annat en genomgång av myndighetens internationella arbete.

– Jag har fått insyn i hur MSB fungerar som beredskapsmyndighet. Jag är imponerad av bredden och hur myndigheten leder och organiserar arbetet. Är också imponerad av den personalpool som är kopplad till MSB. Jag skulle dock gärna se att den hade en större andel kvinnor. Det är viktigt, speciellt vid insatser. Sedan vet jag av tidigare erfarenhet från polisen att vi brottas med sådana frågor på olika myndigheter.