Jan Sjöstedt- Det handlar om att sprida ut våra enheter över ytan. Vi lämnar rutinen med stort och litet alarm och tonar ner rökdykning. 80-85 procent av våra larm klarar vi med tre personer, säger förbundsdirektör Jan Sjöstedt.

I ett första steg som startas 6 maj involveras räddningstjänstens utryckningsstyrkor i projektet, alltså de som redan i dag larmas.

Men avsikten är att bygga på med egen personal som normalt inte jobbar operativt, med andra beredskapsgrupper och i en framtid även frivilliga.

 

Larmplan handlar inte längre om närmaste brandstation utan närmaste enhet. Det kallas dynamisk resurshantering och är ett system som bygger på att SOS Alarm med hjälp av GPS automatiskt kan se var alla tänkbara resurser befinner sig.

Varje enhet har en beskrivning av dess förmåga. Räddningstjänstens plan över vilka resurser som krävs för olika typer av olyckor och händelser är stöd för att larmoperatörerna ska välja rätt enhet. Utifrån radien från olycksplatsens hittar operatörerna GPS-signal från närmast lämpliga enhet. Denna larmas direkt via Rakel eller personsökare.

 

En viktig del för snabbare respons är att resurserna verkligen är spridda över Varbergs och Falkenbergs kommuner, som är Räddningstjänsten Västs område.

Sju nya Fip-fordon (första insatsperson) har inskaffats, vilket gör att det finns totalt tio. Totalt har förbundet två heltidsstationer och åtta deltidsstationer.

 

I nästa steg är det meningen att så kallade semi-professionella ska kunna bli larmade som första insatsresurs (Fir). Det kan vara egen personal som i dag inte åker på larm eller inte är utbildade brandmän. Andra grupper är de som åker på trygghetslarm och väktare.
Berndt Karlsson- När vi utbildat dem kan de larmas av SOS. Det finns tio bilar som åker på trygghetslarm nattetid, dumt att inte nyttja dem. Vi måste börja tänka i flöden, och i framtiden kommer vi att se en helt annan, kompletterad laguppställning på skadeplats, säger Berndt Karlsson, biträdande chef för den operativa verksamheten.

 

Det tredje steget är att involvera frivilliga. Det kan exempelvis vara medlemmar i byalag på landsbygden, som vid vissa tillfällen kan göra nytta, och larma dem via mobiltelefon. I dag kan dock inte mobiltelefonens position ses.
- Tekniskt är det inga problem att lösa, det går att skicka signal via en app och fråga var de är. Det handlar mer om juridiska frågor, men inom några månader hoppas vi det är löst, säger Göran Bertilsson, SOS Alarm, och tillägger:
- Att använda frivilliga resurser är ett ganska stort steg att ta, det måste säkerställas att de inte skadar sig själva.

Carer vid Linköpings universitet driver ett projekt för att ta reda på vad som krävs för att nyttja frivillighet,  vilket Tjugofyra7 skrivit om.

 

Kommunal kritiskt till förändringshysteri

 

Kommunals medlemmar inom Räddningstjänsten Väst har varit kritiska till förändringarna av utryckningsorganisationen.

Det handlar framförallt om neddragning till 1+3 i Falkenberg.
– För att kunna rökdyka behöver vi  kompletteras med en deltidsbrandman som åker som Fip. Det är inte likvärdig hantering av invånarna i förbundet. Dessutom är inte det här en Fip i egentlig mening, ingen styrkeledare som kan förbereda och senare leda en insats. Här är det en extra brandman, säger brandman Jerry Karlsson, representant för Kommunal.

Jerry Karlsson tycker det lätt blir trender inom räddningstjänsterna utan att kritiskt granska vad man ger sig in på.
– Man är snabb att ersätta arbetssätt med nytt och oprövat, blir nästan hysteri. Det är inte fel att prova nytt, men man ska kanske inte ha övertro på allting.

 

Kommunal har också varit kritiskt mot bristande information från ledningen under övergången till förbund och ändrad organisation.
– Det förs ingen dialog och det skapar oro. Dels handlar det om hantering av personalen i vardagen, dels finns synpunkter på att ledningen ägnar sig för mycket åt framtiden och borde koncentrera sig mer på den verksamhet vi  bedriver. Många har sagt upp sig, åtminstone jämfört med den omsättning vi är vana.


Har det gått för fort?
–Det kan man kanske säga, och då är det lätt att glömma bort individer. Förbundet kan på sikt bli bra, men då måste man våga möta personalen och ta tag i vardagsproblemen.

 

Samordningen med annan kommunal verksamhet och att trygghetsteam från hemtjänsten blivit en del av räddningstjänsten anser inte Jerry Karlsson att det finns något motstånd inför, däremot skepsis.

– De ska åka på räddningstjänstens larm men det är inte tydligt vad som förväntas. Det känns som det kommer krävas mycket av trygghetsteamen, utöver de uppgifter de redan har.