Strängnäs, en av de orter som kan drabbas.

Strängnäs är en av de orter som kan drabbas vid översvämning av Mälaren. Foto: Susanne Edsgård.

 

– Vi vill att de som har hotade objekt ska vidta åtgärder som är förebyggande, skyddande eller beredskapshöjande, säger Susanne Edsgård, MSB.

MSB har regeringens uppdrag att bedöma vilka konsekvenser en översvämning av Mälaren medför för olika samhällssektorer. Arbetet ska redovisas 29 februari.

 

I uppdraget har 300 objekt inom elva samhällssektorer granskats.

Mätningarna bygger på att studera vilka konsekvenser det får när Mälaren kan stiga från medelnivån 0,86 meter över havsnivån upp till 3,10 meter.
– 3,10 meter är en extremt hög nivå, det är då vattnet rinner över dammtrösklarna.

 

Men även vid mer sannolika nivåer kan verksamheter slås ut. Vintern 2000-2001 hade Mälaren sin högsta nivå med nuvarande vattendom, 1,42 meter. Gamla Stans tunnelbanestation i Stockholm var då nära att hamna under vatten.

Susanne Edsgård– Den gången påverkades samhället i ganska liten utsträckning. Åkermark översvämmades, men vi såg inte att samhällsviktig verksamhet slogs ut. Och det var nog tack vare att vattendomen frångicks, man tappade tidigare och mer.

 

De mätningar som nu gjorts visar att vissa objekt troligen blir utslagna vid 1,5 meters vattennivå, bara nio centimeter över nivån för elva år sedan. Det var alltså inte så långt från större problem förra gången.

Inom respektive samhällssektorer har man gått hela vägen ner till det enskilda objektet. Det kan vara en vattentäkt, ett reningsverk, en transformatorstation eller liknande.

 

– Man måste först ner på detaljerad nivå och studera konsekvenserna för enskilda objekt för att sedan förstå hur hela samhällssektorer drabbas.

Det är framförallt sektorerna energiförsörjning och kommunalteknisk försörjning som ligger illa till.

På elsidan kan det vara transformatorstationer, värmekraftverk och liknande som ligger för nära vattennivån. Kommunalt kan det vara renhållning, värme, vattenförsörjning, pumpstationer och avloppssystem.

– Exempelvis slås ett antal transformatorstationer och pumpstationer ut vid relativt måttliga vattennivåer. Andra samhällsviktiga objekt är ofta kritiskt beroende av dessa.

 

Vilka åtgärder behöver göras?

– Man behöver redundans i egna systemet, backup. Ibland kan det handla om att skaffa reservkraft. På vissa ställen kanske det räcker med flytta en elcentral högre upp i byggnaden.

Hur medvetna är ägarna om sin egen situation?

– Flera har insett att de är sårbara även mot andra händelser än översvämning och har påbörjat egna analyser. Alla samhällsviktiga objekt som vi anser är hotade har fått återkoppling. Men även om det finns en god förmåga för det enskilda objektet kan det bli problem om flera drabbas samtidigt. Det kan leda till resursbrist i samhället och att uthålligheten påverkas.

 

Är det någon sektor som inte drabbas?

– Den finansiella sektorn och sektorn för socialförsäkringar är de som vi inte funnit några hotade objekt inom.

Med hjälp av de nya översvämningskartorna tas grafer fram för att se konsekvenser vid olika vattennivåer. Det kan handla konsekvenser för olika marktyper, enskilda byggnader eller byggnadstyper, miljöfarliga verksamheter, väg och järnväg.

 

24 kommuner i fyra län berörs av vattennivån i Mälaren, det är dricksvattentäkt för två miljoner människor. Vattenståndet regleras på sju ställen i Stockholm och Södertälje. Slussen i Stockholm är en av de viktigaste.

– Vårt arbete visar riskerna just nu. Om man i Stockholm får till stånd ombyggnaden av Slussen sänks risken mycket, då finns ingen anledning att lägga ut miljarder kronor på risker som i framtiden inte finns.

 

Hur ska ägare till objekt i hotade områden tänka?

– De ska skydda sin verksamhet tills Slussen är på plats. Det kan vara att skaffa reservkraft, backventiler eller liknande. Det kan också vara åtgärder för att öka förmågan att hantera översvämningar.

 

Kring Slussen, vars tidsplan är färdigställande 2020, pågår en intensiv debatt i Stockholm som mer handlar om det estetiska ovanför vattennivån.

Under mark är bygget till för hela Mälarregionen. Ingemar Skogö, landshövding i Västmanland, ska lämna förslag på en kostnadsfördelning av ökad kapacitet för avtappning från Mälaren, vilka i regionen som ska vara med och finansiera arbetet under marknivå.

I dag är maximala avtappningskapaciteten ur Mälaren 800 kubikmeter per sekund, med nya Slussen skulle det öka till 2 000.