Vi står i trafikrusningen på Kungsgatan i Stockholm. Det är här, i vardagslivet, som MSBs forskning ska göra nytta.

– Vi ska stödja behovsmotiverad forskning. Örat ska vara riktat mot samhället för att lyssna in rätt behov, resultatet ska komma målgrupperna till nytta.

Samtidigt måste arbetet ske med säkerställd vetenskaplig kvalité, säger Hans-Olov Byquist, chef för MSBs forskningsenhet.

MSB har blivit ett lyft för forskningen inom samhällsskydd och beredskap, om vi tolkar Byquist rätt.

Av de tidigare myndigheterna hade KBM mest pengar till forskning, Räddningsverket småpengar i jämförelse. Bildandet av MSB med ett bredare ansvarsområde har inneburit att myndigheten kan finansiera fler projekt på egen hand, plus att pengarna för forskning närmast fördubblats till 120 miljoner om året.

– Det är en ambitionshöjning från ledningen. Nu tillhör vi de största forskningsfinansiärerna, och MSB har blivit mycket intressantare för forskare, säger Byquist.

MSBs nuvarande forskningsprogram ”För ett säkrare samhälle” presenterades i höst och sträcker sig till 2013. Det är framtaget i dialog med bland annat forskare, kommuner och räddningstjänster. Forskningsprogrammet är indelat i tre områden som talar om var MSB prioriterar kunskapsutveckling.

Områdena är:

Ett säkrare samhälle

Risker, hot och sårbarheter

Förebygga, förbereda, hantera och lära

I den öppna utlysningen, där forskare själva får föreslå projekt inom ramen för de utpekade områdena, kom det i år in 159 ansökningar till ett värde av 800 miljoner.

– Mer än väntat. Vi hade planerat att fördela 45 miljoner över tre år, nu fick det bli 75. Att ha en öppen utlysning är viktigt så att forskarsamhället bibehåller nyfikenheten på oss.

Kan man se trender bland förslagen?

– Nej, men det finns överhuvudtaget ett stort intresse att ta sig an säkerhetsområdet.

I januari inbjuds forskargrupper till temaforskning där MSB fastlagt att fokus ska ligga på naturolyckor. Målet är att forskningen ska komma igång under nästa år och att snart utlysa temaforskning även inom informationssäkerhet.

– Det här är större projekt  där vi prioriterar ett område och i grova drag säger vad vi vill veta.

På MSBs forskningsenhet finns elva personer som arbetar med att bereda ansökningar i samarbete med myndighetens sakavdelningar

– När projekten är bestämda läggs de ut på de avdelningarna, det är där de hör hemma. Forskningen är inte till för forskningsenheten.

MSB utövar ingen egen forskning, det finns goda skäl att inte göra det anser Byquist.

– Vi identifierar bara behovet. Sen vill vi vända oss till forskarvärlden och få de bästaforskarna. Vi själva skulle inte kunna hålla igång sådan verksamhet, det är en utopi och ett feltänk.

– Däremot ska vi kunna vara med och påverka våra forskningsprojekt, berika dem under resans gång.

MSB strävar också efter att samarbeta med andra forskningsfinansiärer, både nationellt och internationellt.

Sida och MSB forskar gemensamt om smittosamma sjukdomar och MSB har även ett forskningsprogram tillsammans med Vinnova, en annan statlig forskningsfinansiär med 2 miljarder i pengapåsen varje år.

– Det är inom säkerhetsområdet. Vi gör utlysningar tillsammans, Vinnova ansvarar för utvecklingsdelen och vi för säkerhetsdelen. Vi vill se mer samverkan och både Vinnova och Sida har tydliga ambitioner att få igång fler projekt. Fördelen med samverkan är att vi förmerar kunskapen i stället för att dubblera projekt.

Ett område som Hans-Olov Byquist tror kan bli riktigt stort är samarbetet med Säkerhetsdepartementet (Department of Homeland Security) i USA. Sverige har avtal med USA om forsknings och utvecklingssamarbete inom det civila säkerhetsområdet och MSB är utpekat ansvarig myndighet av svenska regeringen.

– Det är bara ett tiotal länder som har det här avtalet med USA. Här finns starka projekt som explosiva varor, IT-säkerhet och kritisk infrastruktur. För närvarande har vi projekt igång för ett värde av 15 miljoner kronor.