Ingela Grundel

MSB anser att alla Tib-myndigheter ska larmas vid ett kärnkraftshaveri. Det tar för lång tid med nuvarande larmrutiner och därför vill MSB testa Rakel. – Vi har köpt in Rakel-terminaler som vi lånar ut till Tib-myndigheterna, säger Ingela Grundel, MSB. Foto: Gunno Ivansson

 

Larmordningen i dag är att drabbat kärnkraftsverk larmar SOS Alarm, länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som sedan larmar vidare. MSB anser att fler ska larmas redan i förstaläget, inte minst MSB.

 

– MSB har ett samordningsansvar och för kunna bistå andra myndigheter måste MSB larmas direkt. Ett kärnkraftshaveri kommer att påverka hela samhället och därför anser vi att alla myndigheter som har tjänsteman i beredskap, Tib, bör larmas, även om de inte behöver vara med i processen längre fram, säger Ingela Grundel, MSB.

 

Arbetet med en ny samverkansplattform är ett av projekten i handlingsplanen för att fram till 2015 förbättra den svenska kärnenergiberedskapen. Handlingsplanen innehåller ett stort antal projekt, men MSB anser i svaret på ett regeringsuppdrag att samverkansplattformen är det viktigaste och ska prioriteras.

 

Samverkansplattformen är en metod som bygger på både funktioner och aktiviteter. Arbetet med plattformen inleddes 2009 och den testades under 2010. Vid första testet att larma den utökade kretsen med alla Tib-myndigheter tog det drygt en timme innan samtliga hade kvitterat larmet från SOS Alarm.

 

– De akut berörda kvitterade naturligtvis larmet direkt och det var en obevakad fax på Livsmedelsverket som kvitterade sist. Systemet är komplext och vi har stött på fler svårigheter än vi räknade med, säger Ingela Grundel.

 

Problemet är att myndigheterna använder olika tekniker för larmmottagning. Länsstyrelserna, till exempel använder minicall, medan andra kan ha vanlig telefon eller till och med fax. På länsstyrelserna anser man att minicall är det säkraste systemet.

 

– Minicall jobbar på en väldigt egen frekvens. Systemet har egen teknik för att sköta transmissionen och det känns lite säkrare än vara beroende av olika telenät. Rakel kan bli framtidens system, men vi är inte där än, säger Jan Edenquist, sambandschef på länsstyrelsen i Uppsala.

 

I nuvarande situation är inte myndigheterna och SOS Alarm samspelta och därför har MSB beslutat testa Rakel.

 

– Vi har köpt in Rakel-terminaler som vi lånar ut till Tib-myndigheterna. Då får samtliga myndigheter larmet samtidigt via Rakel både med tal och textmeddelande som ska kvitteras, säger Ingela Grundel.

 

Sker en kärnkraftsolycka har länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst och sanering och MSB har i sin tur tillsyn över länsstyrelsen. I en rapport 2007 riktade Riksrevisionen stark kritik mot länsstyrelserna för brister i kärnenergiberedskapen. Riksrevisionen krävde också en skärpning av tillsynen och det arbetar MSB med nu genom förbättrad uppföljning, tydligare krav och datum när åtgärder ska vara genomförda.

 

Länsstyrelserna har efterfrågat utbildning och en ny utbildningsstrategi har tagits fram.

 

– De första utbildningarna, joniserande strålning 1 och 2 och Regelverk, kommer till hösten. Arbete pågår också med att revidera saneringshandboken, säger Per Postgård, verksamhetsansvarig för CBRN-frågor på MSB.

 

Kustbevakningen, polis, räddningstjänst och sjukvård har fått en ny typ av dosimeter och intensimeter för att upptäcka strålning. MSB har försett räddningstjänsten i storstadsregionerna och de nationella förstärkningsresurserna med de nya instrumenten.

 

– Dosimetern är för personskydd och den nya varnar vid 5 millisievert och larmar vid 30 millisievert för att ge personalen tid att vända, säger Ove Brunnström, MSB.