Medhelp driver sedan tidigare prioritering och dirigering av ambulans i Uppsala, Västmanland, Sörmland och Gotland. Från 1 november ska det ske även i Stockholm.

 

Med anledning av avtalet i Stockholm har MSB tagit fram en intern pm, och där framför myndigheten farhågor.

Jan Wisén- Vi ser risken att intentionerna med en snabb, effektiv och säker alarmeringstjänst äventyras. Det omfattar såväl vardagsolyckor som förutsättningarna för en effektiv och sammanhållen krisberedskap i länet, säger Jan Wisén, MSB.

 

MSB anser att upphandlingen i Stockholm innebär utmaningar men också både generella och specifika problem utifrån regionens förutsättningar.

- Vi har naturligtvis inte några synpunkter på hur landstinget väljer att handla upp sin akutsjukvård. Samtidigt ligger i MSBs uppdrag att säkerställa att samverkan fungerar och att vi har en fungerande krisberedskap, säger Wisén.

 

Risker och möjliga konsekvenser som MSB ser, utan att haft tillgång till landstingets upphandlingsunderlag, är bland annat att samverkan med andra försämras. Skälen kan vara handläggningstider vid överkoppling, olika tekniska system och fysisk lokalisering.

 

Tänkbara effekter som MSB nämner är:

  • större svårighet att effektivt dela lägesbilder för koordinerat beslutsfattande och kommunikation.
  • arbetet att samordna och samlokalisera samhällsviktiga larm och ledningsfunktioner kan förlängas och försvåras.
  • risk att hantering större händelser och kriser försämras på grund av sämre redundans/backup.
  • SOS Alarms förutsättningar att bedriva en alarmeringstjänst i Stockholmsregionen försämras på både kort och lång sikt.
  • om landstingets Tib-funktion vid större vardagsolyckor och kriser etableras på annan plats än SOS-centralen riskerar också det försvåra samverkan med övriga aktörer.

 

- Vid flertalet olyckor och andra nödlägen krävs åtgärder från flera samhällsaktörer. Samverkan och samordning är nödvändig för att åstadkomma en effektiv alarmeringstjänst. Arbetar man i samma system, som man förnärvarande gör i Stockholm, kan man också se var andras resurser finns, säger Jan Wisén.

 

MSB anser att SOS Alarm i sin roll har unika förutsättningar att ha en samlad bild över skeenden och trender i samhället som ligger utanför det egentliga olycksområdet. Det kan vara väderrelaterade händelser, störningar i energiförsörjning eller mer omfattande störningar och kriser.

- Vi bedömer att man inte enbart kan se till konsekvenserna för krisberedskapen när man ska beskriva konsekvenserna för val av annan utförare av ambulansdirigering än SOS Alarm. Bedömningar måste göras ur ett helhetsperspektiv som omfattar hela hotskalan, säger Wisén.

 

Sedan ett antal år tillbaka pågår i Stockholm arbetet med att etablera en stor samverkanscentral med larm och ledning för många samhällsfunktioner. MSB ser en risk att hela projektet äventyras, dels med tanke på SOS Alarms centrala roll, dels eftersom företaget också ekonomiskt är en väsentlig hyresgäst.

- Det finns också en risk att SOS Alarms förmåga att uppfylla sina åtaganden enligt alarmeringsavtalet totalt sett försämras på grund av minskade intäkter. Stockholms läns landsting torde vara dess största enskilda avtalstecknare.

 

SOS Alarm har begärt överprövning av Stockholms läns landsting beslut att teckna avtal med Medhelp med hänvisning till brister i upphandlingsförfarandet.

 

En utredning av samhällets alarmeringstjänst pågår. 30 april ska utredaren Marie Hafström redovisa sina slutsatser till regeringen. MSB har svarat på frågor från Hafström och förordat en alarmeringstjänst i statlig regi för att åstadkomma en sammanhållen larmkedja.