1959 införde Sverige en gemensam funktion för krypteringstjänsten. Då var rikets säkerhet oftast utgångspunkten för att skydda information. Det skyddet finns fortfarande, men även det som betecknas som skyddsvärda uppgifter förses allt oftare med krypto.

– Vi har en annan hotbild i dag. Förr handlade det om främmande makt, nu ser vi bland annat nya brottsliga organisationer. Kommunikation är verksamhetskritiskt, flera kommuner och myndigheter har behov av att skydda sin information och det medför fler system, säger Arne Jonsson, handläggare inom signalskydd på MSB.

Därför säkras allt mer av det som överförs via telefon, data och fax med krypto. Enbart MSB har åtta olika kryptosystem för olika verksamheter.

Försvarsmakten är ansvarigt för signalskydd och säkra kryptografiska funktioner som används av regeringen och myndigheter. De system som Försvarsmakten granskat och anser säkra får ett nationellt godkännande.

– Det finns många kommersiella kryptosystem, men är de säkra? Det kan finnas bakdörrar och buggar i systemen. Försvarsmakten kan sägas certifiera de som är säkra, säger Jonsson.

Försvarsmakten granskar tekniska delar och programvaror, tar fram instruktion som beskriver hur system och kryptonycklar ska användas. Det krävs också att någon inom användarorganisationen utbildas i systemet för att sedan själv utbilda egna personalen.

– Det räcker inte med att säkerheten i kommunikationen är garanterad, även datorn eller applikationen ska ha säkrats med exempelvis uppdaterade brandväggar och virusprogram och det ska finnas kontinuerlig uppföljning av säkerheten.

Försvarsmakten, som leder arbetet med säkra kryptografiska funktioner, har rätt att ge ut föreskrifter som berör såväl militära som civila myndigheter och enheter.

FRA (Försvarets radioanstalt) i Sollefteå förser, på uppdrag av MSB, användarna med de funktioner som behövs och delar sedan ut kryptonycklar.
MSBs roll är att samordna civila myndigheters arbete och har bland annat i föreskrift angett den beredskap som användare av kryptografiska funktioner ska hålla såväl under kontorstid som övrig tid.

– Vi ska säkerställa att regeringskansliet och myndigheter tvärsektoriellt har förmåga till säkert informationsutbyte.

MSB kan ge bidrag till investeringar om de ska användas för extern kommunikation. 20 myndigheter är anslutna till SGSI, Swedish Government Secure Intranet, som är ett skyddat nätverk, avskiljt från internet. SGSI startades 2004 och har i uppdrag att se till att myndigheterna alltid ska kunna utföra de uppdrag regering och riksdag ålagt dem. Nätverket ger även säker kommunikation inom EU.

Hur många kryptosystem finns det i Sverige?

– Ett hundratal. Bara Jas-flyget har ett antal.

Är de dyra?

– Det kan handla om allt från 100 000 ner till 1 000 kronor för ett enskilt krypterande simkort att sätta i en telefon.

Krypterad telefoni och fax är de system som har störst spridning och finns i dag två system, ett som används mellan civila myndigheter och ett mellan civila myndigheter och försvaret.