Samtidigt är Trafikverket, som utrett båda olyckorna, kritiskt till bristen på bältesanvändning inom räddningstjänsten.
Den 12 juli förra året omkom två brandmän sedan de kört av vägen och voltat ner i en ravin under utryckning utanför Smedjebacken.
Den 30 september i år omkom en brandman sedan de kört av vägen och voltat ut på en åker söder om Mellerud.

 

Båda olyckorna utreds av Trafikverket som utreder alla dödsolyckor på väg.
– Det allvarliga är att man inte använder bilbältet. Jag har tittat på 112 – på liv och död och sett att brandmännen slarvar med bilbältet. Brandmännen är så fokuserade på att rädda andra att de kanske glömmer att tänka på sin egen säkerhet, säger Ulf Rydh, olycksutredare på Trafikverket.

 

Det han vill granska efter dödsolyckorna är brandbilarnas konstruktion och köregenskaper.
– Det som slog mig var att det är väldigt detaljerat beskrivit vad som ingår ni Bas-bilskonceptet, men finns ingen rekommendation för hur man ska lasta för att få så bra köregenskaper som möjligt.

 

– Bilarna gör 130-140 kilometer och att köra med en sådan bil i de hastigheterna är en extrem körning. Då är det av yttersta vikt att man gjort allt som står i ens makt för att ha köregenskaper därefter.

 

Vattentanken ger brandbilen en ganska hög tyngdpunkt vilket Ulf Rydh tittar på tillsammans med konstruktören.
– Vid olyckan i Mellerud gick bilen med bakänden ner i slänten och det fick mig att fundera på om de är väldigt baktunga. Vi vet att många har de tunga hydraulverktygen längst bak, men efter att ha talat med tillverkare, har jag förstått att det är fler och fler som väljer att placera dem i höger framfack i stället. Det vore intressant att få en tyngdpunktsberäkning på hur stor skillnad är det om man har den lastad som i Mellerud om man lastar om den.

 

I ett första steg har räddningstjänsten i Karlstad på uppdrag av Ulf Rydh vägt sin BAS-bil. Bilen är av samma årsmodell och lastad lika. Enda skillnaden att den har den förlängda CP 31-hytten medan olycksbilen i Mellerud hade en CP 28-hytt. Bas-bilen vägdes med full bemanning.
– Den hade lite för högt framaxeltryck och var 600 kg tyngre på vänster sida, som är släcksidan. Med tanke på hur mycket grejer de har trodde jag nästan att de skulle komma i konflikt med totalvikten på 18 200 kilo, men den vägde 16 250 kilo.

 

Ulf Rydh är också kritisk till att hytten inte från början är anpassad för räddningstjänstens behov med utrymme för lufttuber.
– När chassit kommer till påbyggaren flyttas sittbänken fram 30-40 cm för att ge plats åt tuberna men fästpunkterna för bilbältet sitter kvar vilket gör att bältet inte räcker till.