Ola Malmstedt, brandchef Storstockholms brandförsvarNatten till den 20 maj förvärrades situationen ytterligare och oroligheterna spreds från Husby till andra förorter. På morgonen 21 maj skulle ledningen åka till Brand-konferensen i Piteå, men efter ett besök på brandstationen i Kista på morgonen avbokades flygresan.


– Vi stannade förmiddagen på stationen och uttalade ledningens inriktning som i korthet var: vi har ett samhällsuppdrag och ska så långt möjligt utföra det uppdraget, men med en bra säkerhet för personalen och en rimlig arbetsmiljö. Vi har inte en uttalad offensiv roll där vi ska ge oss in i hotsituationer med stenkastning utan bara om det är möjligt ska insatsen genomföras, säger brandchef Ola Malmstedt.


Samverkan på insatsledningsnivå förstärktes genom att vakthavande brandingenjör och polisens yttre kommissarie placerades på en gemensam ledningsplats i området. Åtgärden gav kontroll på vilka områden som var säkrade och förhindrade många gånger att styrkorna utsattes för stenkastning.


Ledningen träffade medlemskommunerna för att berätta vad som inträffat, hur räddningstjänsten såg på situationen och vilket stöd man kunde utgöra i det fortsatta arbetet.


Frågan aktualiserades om räddningsledaren har rätt att fatta beslut om att inte genomföra en insats.


– Det är alltid räddningsledaren som gör riskbedömningen. Upplever denne att situationen är så hotfull att insatsen inte kan genomföras utan att riskera att personal skadas så vi drar oss tillbaka. Detta är något som vi som arbetsgivare står bakom till hundra procent, säger brandchef Ola Malmstedt.


Det dök också upp diskussioner om skyddet skulle kunna stärkas ytterligare.


– Vi har valt ett passivt skydd och laminerat rutor på alla tunga bilar så stenar inte ska hamna inne bilen. Samtidigt har vi gjort klart att det inte är för att vi ska ge oss längre in i situationer. Vi ska inte genomföra insatser där det finns överhängande fara för att vår personal skadas.


Räddningstjänsten har en nära samverkan med polisen och vid oroligheter och förra året placerade polisen sin ledningsplats på Kista brandstation. Den här gången sade räddningstjänsten nej.


– En viktig signal med vårt ställningstagande är att vi inte upplåter våra brandstationer till ledningsplats för polisens verksamhet. Vi har olika uppdrag och vi anser att det är viktigt att hålla isär dessa.


Under veckan som oroligheterna pågick informerades den politiska direktionen och det förekom även kontakter på nationell nivå. Ola Malmstedt är nöjd med att räddningstjänsten som han ser det behöll ett organisatoriskt lugn.


– Jag upplever inte att personalen varit uppenbart arg, negativ eller påtagligt rädd. Däremot tycker jag att de var besvikna och lite ledsna över att bli attackerade när de försöker hjälpa människor. Jag upplevde det mer som en dämpad sorg snarare än ilska över att människor kastar sten.


I Stockholms förorter finns brandvärdar som betalas av bostadsbolagen. De arbetar dagtid i bostadsområden, träffar boende och känner på ett tidigt stadium av om det är oroligt.


– De frågade om de skulle vara på plats som tolkar under oroligheterna och då sade vi nej, det är inte det uppdrag ni har. Brandvärdarna ska informera, utbilda och sprida kunskap. De är inte någon sorts social oro-buffert mellan räddningstjänst, invånare och polis.


Stenkastning mot polis och räddningstjänst har en lång historia i så kallade utsatta områden. Hittills har inga förebyggande insatser lyckats råda bot på problemet.


– Vi har pratat mycket om vad vi kan göra med vårt uppdrag. De bakomliggande orsakerna är komplexa ur ett socio­ekonomiskt perspektiv, men jag tror vi kan göra det som kommundirektörerna efterfrågar: visa er lite mer. Visa att vi vill något gott, att vi kan bli en lite naturligare del av folks vardag.


Storstockholm vill ha insatsen granskad.


– Vi har gett Uppsala brandförsvar i uppdrag att titta på oss, huvudsakligen i ett ledningsperspektiv. Dels för oss själva men också i samverkan med polisen och hur medlemskommunerna har uppfattat vår insats, säger Ola Malmstedt.