Dzenan SahovicNu finslipas den virtuella verktygslådan med kunskap och erfarenheter för att hantera CBRN-incidenter.

– Totalt har 25 partners från elva länder deltagit i arbetet. På det här sättet tar EU ett helhetsgrepp kring CBRN-frågorna och det har varit viktigt, inte minst i perspektivet att det kan röra sig om räddningsinsatser vid större händelser som är gränsöverskridande, säger projektkoordinator Dzenan Sahovic.

 

Han är föreståndare för Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet, som i samverkan med MSB arrangerade slutövningen på Sandö.
Yrkesaktiva och studenter inom räddningstjänst, ambulanssjukvård och polis övade ett scenario med radioaktivt utsläpp.

– Den här gången tittade vi särskilt på vilken nytta deltagarna haft av utbildningsmaterialet i Practice eftersom en liknande övning genomfördes i Umeå i mars, berättar Dzenan Sahovic.

 

Hemläxan hade genomförts, kunde övningsledningen konstatera. Insatsen på Sandö var snabbare och de övande använde i större utsträckning korrekt CBRN-terminologi.

– Det beror förmodligen på en kombination av att de utfört övningen en gång förut och att de genom att använda det teoretiska träningspaketet reflekterat över uppgiften och sedan förändrat beteendet och sättet att beskriva sin insats, säger Dzenan Sahovic.

 

Lee KendrickEn första större övning inom det drygt treåriga EU-projektet genomfördes i Birmingham i augusti förra året.
På Sandö fick superintendent Lee Kendrick, som var ansvarig för Birminghamövningen, agera åskådare.
– I vårt övningsscenario handlade det om ett utsläpp av sarin och evakueringen av en teaterbyggnad. Det är verkligen lärorikt att se hur kollegor i Europa arbetar med att hantera CBRN-händelser.

 

– Det är klart att likheter finns, men också stora skillnader. I England leds operationen alltid av polis som i ett senare skede kan delegera ansvaret till andra aktörer. Här i Sverige bygger räddningsinsatsen på ett samarbete mellan tre parter, konstaterar Lee Kendrick.

 

Dominic KellyDominic Kelly, som var koordinator för den Practice-övning som genomfördes av West Midlands emergency services, konstaterar:
– Vi är lite förbluffade över att beslutskedjan känns lite oklar i det svenska sättet att jobba. Men det fungerar ju bra att arbeta på det sättet också.

 

Peter Johansson, övningsledare på Sandö, menar att det är nödvändigt att ta hänsyn till kulturella skillnader mellan olika EU-länder. Practice handlar inte om att försöka hitta en gemensam organisation för räddningsinsatser.
– Det skiljer i ledningsstruktur och organisation mellan länderna, säger han.
Under våren har även en större övning hållits i Polen. Dzenan Sahovic säger att inriktningen varit lite olika på övningarna i de tre länderna.

 

I England handlade det mycket om att studera hur människorna – både offren och medverkande i räddningsinsatsen – påverkades av en traumatisk händelse.
I de svenska övningarna – Umeå/Sandö – har fokus varit på att få Practice att fungera i praktiken.

 

Vilken roll kan Practice spela i framtiden?
– Resultatet av Practice ger yrkesaktiva i berörda yrken möjligheter att hämta kunskap och utbildningsmaterial som kan vara till nytta i arbetet. Vi kallar det en verktygslåda och den är virtuell och interaktiv, säger Dzenan Sahovic
– En missuppfattning är att Practice ska ersätta den verksamhet som redan finns. Så är inte fallet. Practice ska ses som en resurs för att utifrån det man redan byggt upp ytterligare kunna förbättra sitt arbetssätt.