Under drygt två år har SGI (Statens geotekniska institut) gjort en kartläggning av stabiliteten och skredriskerna längs hela Göta Älv.

Bakgrunden är ett regeringsuppdrag som har utgångspunkt i klimatanpassning och förutsättningar för skred och som ska redovisas 31 mars.

 

Det är, enligt SGI, den mest omfattande svenska kartläggning av skredrisker som utförts.
Kartläggningen visar på ökade risker för skred i framtida klimat, men även höga risker redan i dag. Riskerna berör såväl industrier och verksamheter som infrastruktur och bebyggelse.

 

Den största anledningen till att riskerna ökar i framtiden är tilltagande erosion som förändrar älvbrinkens topografi. Dessutom bidrar höjd maximal grundvattennivå och ökat vattentryck i marken till att markens hållfasthet minskar. Ökade nivåvariationer, vilket även inbegriper låga vattennivåer, påverkar också.

 

SMHIs beräkningar av flödena för Göta älv visar att både höga och låga tappningar från Vänern blir vanligare. Tillrinningen beräknas öka höst och vinter, minska under vår och sommar.

Kostnaderna för att sänka risknivån i utsatta områden längs hela älven ska beräknas, men SGIs uppfattning är att kostnaderna inte blir orimliga i förhållande till de värden som skyddas.

 

Det framhålls att genom att åtgärda dagens risker kan även framtida risker minskas.

I slutredovisningen kommer SGI presentera riskområden, var förstärkningsåtgärder är nödvändiga och kostnaderna för dem. Det görs också en samlad bedömning av geotekniska förutsättningar för ökade flöden i Göta älv.

 

SGI föreslår att regeringen tillsätter en delegation där berörda samhällsintressen representeras för att driva genomförandet av åtgärder.
Göta älv är vattentäkt för 700 000 personer.

Inom utbredningsområdet finns bland annat 11 000 registrerade fastigheter, mångdubbelt med hus och bostäder. Längs älven ligger bland annat 40 skolor, 71 vårdanläggningar och ett 20-tal reningsanläggningar