Anna-Lena Göransson och Per Ledin vid Örebro universitet har forskat om myndighetstexter ur ett brukarperspektiv. Foto: Gunno Ivansson

 

I fokus för undersökningen står samspelet mellan texter och läsare. Vad gör läsarna med myndighetens texter och vilka krav ställer de på texterna? Fungerar texterna och bidrar de till ett säkrare samhälle?
Anna-Lena Göransson har gjort läsarundersökningar och intervjuat brandmän och befäl på tio olika räddningstjänster.


Texterna hon utgick från var idéhandböcker från Räddningsverket, allmänna råd, en broschyr om transport av farligt gods, en praktiskt hållen lärobok som heter Räddning vid trafikolycka, och slutligen en mer teoretisk lärobok, Taktik, ledning och ledarskap.
Vid en räddningstjänst fick hon följa en befälsutbildning som använde just boken Taktik, ledning och ledarskap och det blev ett möte det slog gnistor omkring. Boken totalsågades och så här sade styrkeledaren:


”Alltså, den boken var så kass så vi hade stormöte om att vi inte ville ha boken. Och de hade ju lurat oss, en del av killarna hade redan köpt den. Den här boken är bra, sa de på skolan, så några hade ju köpt den och kände sig jättelurade. Och vi andra sa, vi kommer aldrig att köpa den. Vi kommer inte att ta med den om vi så får betalt. Alltså, den var så värdelös.”


– De studerande på den här befälsutbildningen hade fått i uppgift att läsa några kapitel på egen hand och det ledde tyvärr till att de avvisade texten helt och hållet, säger Anna-Lena Göransson.


Författarna hade medvetet valt att lägga boken på en hög abstraktionsnivå, att inte skriva en ”Gör så här-bok” utan i stället visa på exempel att tänka och reflektera kring taktik och ledarskapsfrågor.


– Det är naturligtvis inget fel i det, men det blir svårt för läsare med andra förväntningar.


Här kunde det tagit slut, men i stället blev det så att brandmännen bjöd in en av författarna för att få den förklarad. Och redan i inbjudan ställde de en viktig fråga som gnager i en brandmans huvud: Varför är det så många gulhjälmar på en olycksplats? Och vad gör de där?
När boken kom introducerade den ett nytt begreppssystem som illustrerades med de berömda ”äggen”. När författaren ritade, berättade och förklarade hamnade saker i ett nytt ljus.


– Genom sitt sätt att föreläsa, rita, fråga och svara på frågor demonstrerade han nyttan med abstrakt och teoretiskt tänkande i praktiken. De abstrakta orden fylldes med gripbart innehåll och det blev tydligt att begreppen behövs för att förklara och förstå de problem boken tar upp.


Författaren ägnade fyra halvdagar åt boken tillsammans med brandmännen och redan första tillfället fick de svar på varför det fanns så många gulhjälmar (befäl) på en olycksplats.


– Här byggdes en bro mellan teori och praktik som visar att det är möjligt att omsätta teori till en lärande dialog. Det i sin tur främjade förståelsen av olika nivåer i en organisation och det tycker jag viktigt resultat i vår undersökning, säger Anna-Lena Göransson.