Fystest.

Här pågår ett fystest.

För ett år sedan fick testcentret Winternet i Boden uppdraget från MSB att ta fram gränsvärden för vilken fysisk förmåga en brandman behöver ha.

Den 7-8 september var projektets referensgrupp inbjuden till ett möte för att se hur långt arbetet har kommit. Referensgruppens deltagare var överens om att styrka länge har övervärderats, jämfört med andra egenskaper som gör en brandman bra.

Ett sätt att komma bort från fokuseringen skulle kunna vara att det inte är räddningstjänstens egen personal som bedömer vem som lyfter mest i bänkpress eller springer snabbast bland dem som söker jobb.

Att lägga ut testerna på en utomstående, såsom redan har skett på en del håll, skulle ha flera andra fördelar också, tycker Anders Axelsson, verksamhetsansvarig på MSB.

– Om man skulle räkna samman alla dagar som landets räddningstjänster satsar på att fys-testa jobbsökande och lade den tiden på att göra hembesök hos utsatta riskgrupper istället så skulle vi verkligen kunna rädda liv, sa Anders Axelsson.

– Det är heller inte rimligt att arbetssökande ska behöva göra samma test tio gånger hos olika räddningstjänster. Det borde räcka att de gör testet en gång och har med ett intyg till arbetsgivarna.

För att komma fram till rimliga gränsvärden ska Winternet testa 46 heltidsbrandmän, 46 deltidare och 46 personer som inte jobbar i räddningstjänsten. I samtliga grupper ska hälften vara kvinnor och hälften män.

Ännu återstår många tester.

– Vi har alldeles för få testpersoner från allmänheten, fastän vi har annonserat överallt, sa projektledaren Ann-Sofie Lindberg, och fick förslaget att vända sig direkt till några arbetsplatser och försöka få anställda att medverka.

Testpersonerna testas i löpning,

rodd, handgrepp, bänkpress, lyft till hakan och stående längdhopp. Deras resultat ska sättas i relation till hur de presterar på en bana med fyra brandmannauppgifter: släpa en docka, dra slang i terräng, bära slangkorg i trapphus och riva innertak.

I den beräkningsmodell som slutligen tas fram kommer troligen längd och vikt att ingå. Det är uppenbart att vissa arbetsuppgifter är svårare för en kortväxt.

– Jag är bara 1,64. Det måste jag kompensera genom att vara väldigt stark, sa Mona Hjortzberg, som har jobbat tretton år som brandman och ingår i referensgruppen.

Där ingår också Diskrimineringsombudsmannen, DO. Upprinnelsen till forskningen kring gränsvärden är en granskning från dåvarande Jämo som fann att de fysiska kraven var så höga att kvinnor i praktiken diskriminerades.

– De båda fackföreningarna Kommunal och Brandmännens Riksförbund deltar också i referensgruppen.

– Frågan är väldigt uppmärksammad ute på stationerna. Det är jätteviktigt att projektet inte mynnar ut i ”å-ena-sidan-men-å-andra-sidan”. Vi måste verkligen leverera gränsvärden, sa Peter Bergh, förhandlingschef på BRF.

Nästa höst ska rekommendationerna till gränsvärden vara klara.