Det svenska krisberedskapsarbetet sker på lokal, regional och central myndighetsnivå enligt den så kallade ansvarsprincipen. Det arbetet kompletteras nu med ett nationellt perspektiv.

 

– Vi har jobbat på ett annat sätt och haft mycket fokus på lokala och regionala risker. Och det är inte alltid det vi bedömer som nationella risker. Det är bra att kartlägga risker på alla nivåer, Helena Lindberg, generaldirektör för MSB.

 

Bakgrunden till regeringsuppdraget är att EU-kommissionen begärt in nationella riskbedömningar från medlemsländerna. Varje lands nationella riskidentifiering är viktig för EUs övergripande bild och ska underlätta samarbete om gränsöverskridande risker.

 

– Om alla medlemsstater levererar in sina riskbedömningar till kommissionen kan man göra jämförelser, föra benchmark-diskussioner och lära av varandra. Man kan också konstatera om det finns risker som påverkar andra medlemsstater, säger Helena Lindberg.

 

Det här första steget bygger på ett urval av risker som centrala myndigheter och länsstyrelser har identifierat i sina risk- och sårbarhetsanalyser år 2010.

 

Riskerna som listas är: 

– översvämningar
– ras och skred
– stormar
– jordbävningar och vulkanutbrott
– solstormar
– värmebölja
– skogsbränder
– angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare)
– smittsamma sjukdomar: utbrott, pandemier, zoonoser och epizootier
– resistenta bakterier och resistens mot antiviraler
– störningar i försörjning av läkemedel
– risker med nukleära och radiologiska ämnen
– risker med kemiska ämnen, dammbrott
– störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen
– omfattande bränder i byggnader
– störningar i elektroniska kommunikationer
– störningar i elförsörjningen, störningar i betalningssystemen
– oljeutsläpp
– avbrott i transporter och stora transportolyckor
– terrorism
–cyberattacker
– instabilitet i samhället och social oro

 

Rapporten beskriver några situationer som Sverige skulle få svårt att klara utan stöd från andra medlemsstater. Några typfall som nämns är:

 

större naturolyckor

omfattande utsläpp av biologiska eller kemiska ämnen och oljeutsläpp

kärnenergiolyckor

pandemier

antagonistiska aktioner som terrorism eller cyberattacker

 

För de flesta risker finns det ett om med i bilden. Bland de framtida utmaningarna tar flera myndigheter upp en aspekt som med relativt stor säkerhet kommer att påverka olycks- och krisutvecklingen i samhället negativt och det är klimatförändringarna.

 

Konsekvenserna som beskrivs av ett varmare klimat är att risken för översvämningar, dammbrott och ras och skred ökar. Troligtvis kommer skogsbränder att bli vanligare liksom risken för smittspridningar och försämrad kvalité på dricksvattnet.