Tre forskningsprojekt startar under året och sträcker sig över fem år. Målet är att få fram ett bättre underlag för arbetet med brandsäkerhet.

Satsningen har stöd i den nationella strategin vars mål är att minska antalet döda och skadade i bränder, stärka brandskyddet hos den enskilde och öka kunskapen om hur man ska agera vid brand.

– Den hittillsvarande forskningen inom brandområdet har i begränsad omfattning behandlat problematiken kring bostadsbränder och har huvudsakligen varit tekniskt inriktad till att begränsa och släcka bränder. För att minska skadorna orsakade av bränder behövs även kunskap från samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga perspektiv, säger Cecilia Nyström, chef för MSBs avdelning för risk- och sårbarhetsreducerande arbete.

 

Brandforsk redovisade 2010 en förstudie där det klart framstod att kunskapsnivån om bostadsbränder är för låg.

– Framför allt saknas det information om och analys av vilka individer som drabbas och vilka beteenden som orsakar bränder där människor skadas eller omkommer. Därför är satsningen efterlängtad och kommer att ge den kunskap vi behöver för att utveckla det förebyggande arbetet, säger Per-Erik Johansson chef på Brandforsk.

 

De tre forskningsprojekten är:

 

  • Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen

Projektet ska kartlägga vilka åtgärder som kan vara verkningsfulla och studera andra länders framgångsfaktorer i arbetet mot bostadsbränder. Arbetet leds av Petra Andersson, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut).

 

  • Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder

Projektet ska identifiera svagheter i den vetenskapliga grunden av brandområdets nollvision. Forskningen kommer att ha fokus på mänsklig sårbarhet och strategier för att skydda särskilt utsatta grupper. Arbetet leds av Ragnar Andersson, Karlstads universitet.

 

  • Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Projektet ska i samverkan med räddningstjänster, kommuner och andra aktörer i storstadsområden analysera skillnader i förekomsten av bostadsbränder och brandförlopp utifrån rumsliga, bebyggelse- och befolkningsmässiga faktorer.
Finns det skillnader i brandförekomst och typer av bränder inom städer? Hur ska brandsäkerhetsarbete bedrivas och utvärderas i den socialt fragmenterade staden? Arbetet leds av Per-Olof Hallin, Malmö högskola.