Även Arbetsmiljöverket har uppmärksammat olyckorna och MSB rapporterade i maj även till Rapex, EU-kommisionens informations- och varningssystem för farliga produkter. Eftersom Rapex-anmälan gjordes för tidigt till drogs den senare tillbaka.

I USA har det skett ett antal allvarliga olyckor med däck som lagats med punkteringssprej. Efter flera rättsfall har tillverkare tvingats byta ut den extremt brandfarliga drivgasen.
I Sverige finns ett antal olika punkteringssprejer och vilket fabrikat som använts vid dödsolyckorna är okänt. MSB anser produkten farlig och i maj vände man sig till två importörer och meddelade att man överväger kräva bättre varningstexter och till och med förbjuda sprejerna 1 juli 2010 om inte den brandfarliga drivgasen byts ut.

Båda importörerna har svarat att de är öppna för en diskussion men ser ingen möjlighet att hinna byta ut drivgasen till 1 juli 2010.

– Vi har redan förtydligat varningstexten på vår produkt och arbetet med att ta fram en annan drivgas pågår men det är också en kostnadsfråga. Alternativet man tagit fram i USA klarar inte minusgrader så den kan vi glömma för bruk i Norden, säger Lars Rådström, produktchef på Seab.
Han anser också att däcksbranschen överreagerat.

– Vi känner att däcksbranschen ser en chans att få bort en konkurrent och därför gått ut så hårt. Beslut kan inte bara fattas för Sverige eller Norden utan det måste harmoniseras med EU.
Den andre importören, Holt AB, svarar genom sina advokater att varningstexten är tillräckligt tydlig. Där står redan att sprejen utgör en tillfällig lösning, att däcket måste repareras eller bytas och reparatören informeras om att det lagats med punkteringssprej. Just deras sprej har använts i 35 år och sålts i 30 miljoner exemplar utan någon känd olycka.

– Det är en bra produkt, ett hjälpmedel i nödsituation och istället för ett farligt däcksbyte vid vägkanten kan man fylla däcket snabbt och åka iväg. Det är en konsumentprodukt och för användaren är riskerna obefintliga. För professionella däckreparatörer är riskerna välkända, säger Tommy Pettersson, på Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
Holt ifrågasätter också om sprejen verkligen är orsaken till dödsolyckorna och hävdar att explosionsrisken är kopplad till värmetillförseln, inte användningen av punkteringssprej. Vid till exempel svetsning kan pyrolys och thermooxidation bilda brandfarliga gaser.

– För yrkesutövare kan man lösa problemet genom säkerhetsföreskrifter från ansvariga myndigheter vilket man har i många andra länder men inte i Sverige, säger Tommy Pettersson.
MSB behandlar svaren från importörerna och kommunikationen fortsätter innan beslut fattas.