Kjell LarssonFör drygt 30 år sedan började internationella räddningsstyrkor dyka upp på katastrofplatser. Då var de få, idag har det stora antalet blivit ett problem.

– Redan vid jordbävningen i Bam 2003 såg vi hur det kom ett antal ”katastrofturister” och de är faktiskt i vägen. Utvecklingen har varit enorm. Vid jordbävningen i Gujarat i Indien 2001 tror jag det kom 30 olika team de första två veckorna. De första två veckorna på Haiti kom det över 300 team, säger Kjell Larsson.

Det här innebär stora problem med att koordinera hjälpen inledningsvis och den FN organisation som ansvarar för detta är de så kallade Undac-teamen. Kjell Larsson har fått FNs uppdrag att analysera, utvärdera och ge förslag på förbättringar hur Undac-teamen ska arbeta.

 

Under de drygt 20 år han arbetat med internationella hjälpinsatser, bland annat som chef för internationella enheten, har de svenska hjälpinsatserna vunnit internationell respekt och gjort Sverige till en efterfrågad aktör inom FN. Arbetet har gett Kjell Larsson ett stort nätverk och resulterat i att han fått flera tunga FN-uppdrag.

 

Utöver att utreda Undac leder han International Search and Rescue Advisory Group, Insarag, för regionen Afrika, Europa och Mellanöstern. Insarag är ett nätverk under FN:s paraply och arbetar med standardisering och metodutveckling för bättre samordning vid internationella jordbävningsinsatser.

– Vi har utbildningar och testar och klassificerar sök- och räddningsstyrkor så att de har en viss kompetens.

 

Dessutom är han ordförande i AGEE, FNs samordningsorgan efter miljökatastrofer.

– Jordbävningar och översvämningar orsakar miljöproblem och organisationens uppgift är att skapa bättre kunskaper och metoder kring miljökonsekvenser efter miljökatastrofer.

 

Han hinner också med att vara examinator för en masterkurs i disaster management vid Köpenhamns universitet. Utöver det får han ofta inbjudningar att föreläsa om sitt arbete. På hemmaplan är han engagerad i de svårigheter rörelsehindrade möter i sin vardag.

Nätverk är viktiga och öppnar många dörrar, särskilt utomlands.

– I Sverige går man mer på organisation, så fungerar det inte internationellt. Där är personliga relationer viktigare.

 

Det internationella arbetet har gett honom viktiga erfarenheter och insikter i hur människor fungerar. Ibland har han gått på minor, inom FN gäller det att hålla sig på rätt nivå, men med åren skapat ett rykte om sig att få saker och ting gjorda. han upplever själv att han ofta möts av positiva förväntningar.

– Någon har sagt att det viktigaste är inte vad du har gjort, utan vad folk tror att du kommer att göra. Om människor tror: Nu kommer Kjell, det här blir bra, då går allt betydligt lättare. Finns det negativa förväntningar får man jobba så mycket hårdare.