Garaget vid Majorna

Storgöteborg har haft flera stora och riskfyllda bränder i bostadsgarage. Och trenden är att fler byggs. Ulf Bergholm är orolig för vilka konsekvenser en brand kan få. Foto: PER LARSSON

 

 

– Vi närmar oss den dag när vi säger att vi inte skickar in rökdykare på grund av riskerna, säger Kristina Lindfeldt, enhetschef på räddningstjänsten Storgöteborg.

 

De senaste åren har Göteborg haft flera allvarliga bränder i stora parkeringsgarage.

Det är ofta miljöer med långa inträngningsvägar som gör det svårt att orientera sig, komplicerade och riskfyllda miljöer för räddningstjänsten. Samtidigt riskerar stora värden att gå upp i rök.

– Räddningsledarna får i princip stå med arbetsmiljöföreskrifterna i näven och å andra sidan fundera över vad som händer om rökdykare inte skickas in, säger Ulf Bergholm, styrkeledare och olycksutredare i Storgöteborg.

 

Samtidigt vill staden ha fler garage. Attraktiv och dyr mark ska inte användas till parkeringsplatser, där ska byggas hus. Garagen hamnar därför under jord.

– För att få bygglov i Göteborg krävs att fastighetsägaren löser parkeringsproblemet, man räknar med ungefär 1,5 bil per hushåll, säger Bo Carlsson enhetschef förebyggande hos Storgöteborgs.

 

Det är alltså inte de stora parkeringsgaragen vid köpcentra som är problemet. Där kan förvisso vem som helst ta sig in, men där är också många människor i omlopp, lokalerna öppna och mer lätthanterliga vid brand.

Ett stängt garage under ett bostadshus är en helt annan sak. Stora ytor, sämre ventilation, sällan sektionerat och ofta mer brännbart material.

 

Nu har det gått så långt att Storgöteborg tänker granska skyddet och säkerheten, i höst dras en riktad tillsyn igång.

– Första gången vi gör det inom det här området. Vi har ännu inte bestämt vad vi tycker är okej. Men syftet är att få till ett bättre brandskydd där det är för lågt, säger Kristina Lindfeldt.

 

Hon konstaterar att de nya byggreglerna inte inneburit några förbättringar för brandskyddet i de här miljöerna och att kommunen inte lägger ribban högre än vad reglerna kräver när det ska byggas.

Storgöteborg rökdyker inte i parkeringsgarage utan att göra riskanalys. Och man konstaterar att det heller inte är rökdykning som är lösningen på problemet, annat måste till.

– När varken vi eller byggreglerna räcker till måste vi fundera på vad vi ska göra. Kan vi retroaktivt kräva sprinkler och sektionering? Vid nyproduktion måste vi möta byggbranschen och skapa förståelse för varför byggreglerna inte räcker till.

 

Sprinkler med torra rör nämns som ett exempel. Det innebär att räddningstjänsten vid ankomst kopplar på sitt vatten och öppnar sprinklern.

Rören kan rimligen läggas öppet i taket och ganska enkelt kompletteras även till befintliga byggnader.

– Risken för vattenskador är dessutom små. Garagen är ju försedda med brunnar för att smältvatten och annat ska kunna rinna ut, säger Ulf Bergholm.

 

Storgöteborg har efter de senaste bränderna skaffat större fläktar, har nu sex stycken som ventilerar 100 000 kubikmeter i timmen. Personalen övas och uppmärksammas på att det är farliga arbetsmiljöer. Vid branden i Majorna var flera rökdykare inne tre gånger.

– Hur fräscha var de tredje gången? Det här är farliga objekt, arbetsmiljön för rökdykare är hemsk. Vi kan inte strunta i att släcka, men heller inte riskera att personal omkommer. Och problemet är växande. Garagen blir fler och större, antalet anlagda bränder ökar, säger Ulf Bergholm.

 

I många garage finns gallerburar där boende inte bara har bilen parkerad. Där finns extra däck, kanske bensindunkar. Egentligen har man ingen aning om vad som finns där.

– Ett önskemål för att förbättra våra möjligheter är ordentlig sektionering och att vi kan komma in från flera håll, inte bara via garageportarna.

 

Risken när en brand pågår länge är också att konstruktionen kollapsar. Vid garagebranden i Bergsjön började betong rasa ner. Efter branden i Majorna gjorde SP tester på betongkärnor, där kunde man se att bjälklaget under bostadshuset var skadat men inte att det hade sviktat.

– Stålbalkarna var sprutade med asbest. Asbesten hade i det här fallet förmodligen en positiv inverkan på hållfastheten, säger Ulf Bergholm.

 

 

Två svåra bränder

Rökdykarna orkade jobba 1-2 minuter

 

Parkeringsgarage, Majorna, mars 2011.
Svårsläckt brand där 17 bilar blev totalt utbrända.


garaget i MajornaGaraget ligger inklämt mellan leden förbi Tysklandsterminalen och Karl-Johansgatan, inte möjligt att gå runt garagebyggnaden. Dagis närmaste granne vid kortsidan där branden startade.

Garage i två våningar, ytan 56x84 meter (4 500 kvadrat) per plan. Branden startade på övre planet. Två ingångar från garaget till bostadshuset.

 

21.37 larmades Frölunda brandstation. Styrkan försökte ta sig in via garageinfarten, vilket skulle visa sig vara motsatt sida där branden startade.

Rökdykarna tog sig fram till branden men åstadkom ingen släckeffekt, bara att dra slang tog mycket kraft. Dessutom stor risk att gå vilse, det var 70-80 meter till branden.

 

Tämligen omgående begärdes förstärkningar och till slut angreps med rökdykargrupper från tre håll.

– Vi såg att detta inte skulle fungera över tid. Vi tömde ju förbundet på resurser, säger Ulf Bergholm.

 

En timme efter påbörjad insats gick en styrka från Lundby in via trapphus, forcerade säkerhetsdörr och tog hjälp av fläktar. Men det var otroligt varmt, rökdykarna orkade jobba en-två minuter.

– Temperaturen var 1 100-1 200 grader där det var som varmast, stålplåten smälte på bilar. En del fordon smälte fast i asfalt och betong och måste bilas loss efteråt.

 

17 totalförstörda bilar innebär att minst 70 däck brann. Dessutom var många av parkeringsplatserna försedda med låsbara gallerburar där ägarna även förvarade vinterdäck.

01.00, tre timmar efter larm, var branden under kontroll.

140 skadade bilar, från totalskrot till ytliga skador. Kostnaden enbart för bilskador och sanering av garage blev 15 miljoner kronor. Återuppbyggnaden av garaget är ännu inte klar.

 

Orsaken till branden är inte klarlagd, men inget tyder på att den var anlagd.
En batteriladdare fanns mellan två bilar i området där det varit som varmast. Laddaren var för skadad av branden för att kunna konstatera om den hade något fel.

 

 

20 meter till branden visade sig vara 140

 

Parkeringsgarage, Bergsjön, 2009.
Brand där fem bilar blev totalt utbrända, skador även på garaget.


garage vid SiriusgatanStort garage på 18 000 kvadratmeter under jord byggt i dubbel vinkel mellan bostadshus.

Tio dörrar från trapphus in till garaget i de två närmaste huskropparna. Elva trummor för brandgasventilation fanns från början. Bara fem fungerade, övriga var överbyggda av tvättstugor, sandlådor och annat ovanpå garagetaket.

Inget av brunnslocken var märkta som rökluckor och fastighetsägaren kände inte till funktionen, varför det var svårt för räddningstjänsten att få information om var de fanns.

 

02.40 larmades Kortedala brandstation, minuten senare även Angered och Gårda. Så småningom anslöt även Lundby och Mölndal.

När portarna till garaget öppnades vällde rök ut, polis på plats sa att det troligen brann 20 meter in i garaget.

Rökdykare gick in, men avbröt efter 50 meter. Det visade sig senare vara 140 meter från portarna till branden.

 

Rökdykare gick ner i spiraltrappa från garagets tak. Sikten var obefintlig, mycket varma rökgaser gjorde att värmekameran endast återgav en vit bild.

Rökdykare skickades också ner genom trapphus och efter avlösning kom andra gruppen rakt på branden. De lyckades släcka branden i samtliga bilar.

 

Under släckningsarbetet rasade det betong vid en av pelarna bredvid en brandman. Betongen rasade på grund av värmebelastning. En fläkttrumma på 150-200 kilo hade tidigare rasat från taket ner i golvet. Det fanns uppenbara risker under arbetet.

 

Räddningstjänsten avslutades 10.30, då hade även betongbjälklaget besiktigats.

Branden var sannolikt anlagd.