Åsa Lindestam berättade att när hon reser runt i landet och träffar människor brukar hon ta tillfället i akt och fråga hur de ser på hotet mot Sverige i dag.

– De riktigt gamla svara ryssarna, de yngre svarar terroristerna och några säger också elavbrott. På senare tid har man börjat svara IT-attackerna. Det kan också vara klimatförändringar, vattenbrist och stora flyktingströmmar.

 

Men enligt Åsa Lindestam är det allra största hotet det vi inte ens kan föreställa oss.

– Ingen kunde föreställa sig det som hände i Japan. Trots att man förberetts i många år kunde man inte räkna ut att detta skulle hända. De hot vi inte ens i vår vildaste fantasi kan föreställa oss, de hoten måste vi förbereda oss för.

 

Om Åsa Lindestam finge bestämma skulle hon satsa på tre saker:

 

1. Forskning, utbildning, övning

– Men forskningen måste vara tillgänglig. När jag arbetade som rektor hade jag jättesvårt att förstå varför den forskning som fanns var så oerhört svår att ta till sig för våra lärare. Det kom massor med utredningar och studier, men texten var så svårbegriplig att man nådde inte ut.

 

2. Kommunikation

– Hur gör vi så att kommunikationen når alla människor? Även den som inte läser Svenska Dagbladet och DN på morgonen; även den som byter kanal på TVn när det blir nyheter och även den som sitter med lurar och lyssnar på musik, tar åt sig de frågor vi jobbar med.

 

3. En nationell säkerhetsstrategi

– Jag skulle vilja att vi tillsamman arbetade fram en säkerhetsstrategi för Sverige. Jag har sett sådana i andra länder som är så tydliga att man vet vad som ska hända när det gäller skeenden som vi kan förutse. Tänk om vi kunde göra den så tydlig att alla förstod sin del i ansvaret – det här gör proffsen och det här ska jag göra.

 

Hon deltog i Samö-KKÖ och väntar med intresse på utvärderingen som hon tror kommer att visa att organisationen har brister vid en stor kris.

– Självklart gillar jag gemensamt beslutsfattande, att vi sitter tillsammans och resonerar, men sedan måste någon ta ledningen; bestämma väg och säga att så här gör vi. Jag vill det ska finnas en myndighet där det finns en person som säger att vi har det övergripande ansvaret.

 

Hon säger att på något sätt saknas översta klossen i bygget. Ett problem är också att krishanteringsmyndigheterna ligger under olika departement.

– Polisen ligger under justitie och tullen under skatte. Om jag finge bestämma skulle de alla ligga under samma tak och ett säkerhetsdepartement vore ju en lösning, säger Åsa Lindestam.