För att jobba med den nationella strategin mot dödsbränder försöker Storstockholm ta ett brett grepp.

Statistiken finns, man vet vem det brinner hos och vad som tekniskt är brandorsaken.

- Men varför tappades cigaretten? Varför tog matfettet eld? Hur hanterades händelsen? För att veta detta måste vi ta reda på mer. Vi vet att det brinner oftare hos äldre, men beror det på att de är just äldre?

För Storstockholm handlar det om att noggrant följa upp varje enskild brand.

- Vi är inte först, vet att Jönköping gjort detta under längre tid. Men vi försöker ta ett större grepp.

 

Storstockholm har konstaterat att man inte klarar jobbet själva, att man inte kan vara överallt. Det är viktigt att nå ut till personal inom vård- och handikappomsorg, till fastighetsägare med flera.

-Vi måste påverkar de som kan påverka, då ökar vår effektivitet.

Solna är försökskommun i räddningstjänstförbundet. Där finns politisk förankring och uppsatta mål för att minska bränderna. Räddningstjänstpersonalen bjuder in sig själv till möten, hjälper till med checklistor och rutiner.

- Den politiska viljan är viktig, och nyckelaktörer bör inkluderas i arbetet. Det är viktigt att få in målet att minska bränderna som en naturlig del i arbetet och inte som en extra belastning, sa Fridborg.

 

Andra brandförebyggande åtgärder som refererades på konferensen var:

  • Karlstadsregionens räddningstjänst gjorde en satsning på hembesök som involverade både heltid och deltid. 1 500 hem besöktes. Responsen blev mycket positiv. Det fanns deltidare tyckte det var bästa de genomfört och boende som undrade varför räddningstjänsten inte gjort det tidigare.
  • Höga kustens räddningstjänst gjorde en kartläggning av gamla stadsdelen Östanbäcken med många träkåkar i Härnösand. Det ledde till diskussioner om vad som är skäligt brandskydd i ett kulturskyddat område med risk för svåra konsekvenser vid brand. Det konstaterades att det krävs att fastighetsägare, kommunen och räddningstjänsten både gör sin del och samarbetar för att minska risker och konsekvenser.
  • Inom Nerikes brandkårs område erbjuds kontroll av brandvarnare i samband med sotning. Statistiskt har förekomsten av brandvarnare ökat från 40 till 60 procent. Sotarna är positiva till uppgiften, ser det som egen utveckling. Skorstensfejarmästare Hans Olsson konstaterade också att de som tidigare klagat på sotaren och skaffat sig tillstånd att sota själva numera är goda ambassadörer för sotaren eftersom de fått utbildning och sprider kunskap.

 

 

- Har vi inte kommit längre?

 

Hembesök. insatser av vårdpersonal, checklistor.

Det var återkommande inslag i exemplen från landet som redovisades på konferensen.

Anders Östlund, räddningstjänsten Ängelholm, var med på 90-talet när Räddningsverket bedrev Foth-projektet. I projektet gjordes tester som visade att räddningstjänsten ofta inte hann fram till vårdanläggningar i tid för att kunna rädda liv vid brand.

– Vet att vi då diskuterade äldres bostäder, att vi behövde fokusera på hemtjänst och checklistor.

– Jag blir frustrerad över att vi diskuterar samma sak än. Har vi inte kommit längre?