– I mer än hälften av de fallen är branden släckt när räddningstjänsten anländer, i 40 procent av fallen är branden begränsad till startföremålet, säger Anders Lundberg, MSB.

I tio procent av fallen, 600 bränder, har branden spridit sig.

– Det är en liten del av totalt 4,5 miljoner bostäder i landet.

 

Är brandskyddet då lönsamt? Enbart försäkringsbolagens kostnader för bränder i bostäder är 1,7 miljarder om året.

Kostnadsnytta-beräkningar som MSB gjort visar att det är lönsamt med brandskydd.

Vanliga brandvarnare med ettårsbatteri har ett kostnadsnytta värde på 10 i villor (över 1 är lönsamt) och 13,3 i flerbostadshus. För flerårsbatteriet är värdet nästan lika högt. Nätanslutna brandvarnare har ett värde på 2,3 respektive 3,1. För handbrandsläckare är värdet 4,8 i villor och 1,4 i flerbostadshus.

– Att det är lägre nyttoeffekt i flerbostadshus handlar om att det räddade värdet oftast är lägre eftersom bränderna är mer begränsade, säger Anders Lundberg.

 

I Karlstad berättade Lars Haugrud, DSB (Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap), om krav på brandskydd i Norge.
Sedan 1990 har Norge krav på brandvarnare i alla bostäder. 2010 kom strängare regler för nybyggnationer med krav på flera seriekopplade och nätanslutna brandvarnare. Brandsläckare och spisvakt är också lagstadgat i nybyggen.

– I hus med två våningar är det sedan 2010 krav på hiss och sprinkler. Hisskravet kom till för att ingen ska diskrimineras, alla ska ha tillgång till byggnaden. Då sa vi att ska de komma in ska de också komma ut och fick med sprinklerkravet, säger Lars Haugrud.