Så som branden betedde sig på måndagen fanns inget att göra.


– Det finns inga plan i världen som släcker den brand som drog på måndagen, det hade kunnat vara hundra flygplan, säger Annie Johansson, skogsbrandsexpert.


Hon har utbildat sig på skogsbrandsbekämpning i Kanada och när skogsbranden i Västmanland eskalerade hörde hon av sig till räddningsledningen sent på lördagskvällen 2 augusti och erbjöd sitt stöd. Ledningen tackade ja och på söndag morgon var hon på plats i Sala.


– Min roll var att beskriva brandens beteende som underlag för släckningsarbetet, men framför allt vad vi kan förvänta oss. Jag talade om på morgonen att det här förväntar jag mig att branden gör på förmiddagen, det här under eftermiddagen och det här är mitt skräckscenario för eftermiddagen.


I det arbetet tittade hon på tre faktorer: väder, topografi och bränsle.


– Vädervärdena var extrema, lång torka och extremt låg luftfuktighet och höga temperaturer. Topografin är ganska platt med ett småböljande landskap. Marken är väldränerad, tunna humusskikt vilket gör att det är ganska mycket lav. Det är ingen tung granskog utan ganska mycket öppen tallskog så det var ett lätt, flyktigt bränsle som gynnat branden.


Kulmen på skogsbranden inträffade på måndagseftermiddagen 4 augusti, från omkring 12:30 till den var över någon gång 18-20 på kvällen. Det var under det här ”draget” som en person omkom och en annan skadades svårt. Flera faktorer bidrog till att branden avtog under kvällen.


– En av de viktigaste är att det är en ganska kraftig utförsbacke mot sjön Snyten, lutningen är nordlig vilket betyder att det är mindre solljus och markbränslet är lite fuktigare. Ofta är det lite andra typer av växtlighet i nordsluttningar vilket också dämpar spridningen. Plus att det var den tiden på dygnet när luftfuktigheten ökar några procent vilket gjorde att branden inte nådde de kritiska tröskelvärdena för att kliva upp i kronorna.


Med lite annorlunda förutsättningar kunde branden fortsatt.


– Den hoppade 1,8 kilometer över sjön Snyten men då kunde man koncentrera insatsen till det området och där var styrkorna på marken, som verkligen släcker alla glödbränder, avgörande för att undvika fortsatt spridning.


Hon är glad att hon de kritiska dagarna söndag och måndag fick en roll att ta fram beslutsunderlag i form av brandspridningsprognoser. Att dessa prognoser, som beskriver brandbeteendet framåt i tiden, fanns med som en av de viktigaste punkterna på varje stabsmöte.


– Det är först när man vet var branden tar vägen och hur den kommer att bete sig som det går att göra bedömningar om släckningstaktik. Kan man förutspå sådana spridningar som under måndagen ska fokus vara personalens säkerhet och inte släckningen.


Annie Johansson är enormt imponerad över ledningsstrukturen Hur snabbt det byggdes upp en organisation som växte där alla hade sin roll och säger att hon själv lärde sig mycket under insatsen.


– Det var stora avgörande beslut som togs, men kunskap om skogsbrandsbeteende finns det behov av. Vid varje skogsbrand kan man med hjälp av brandriskprognoser se hur stora riskerna är för extrema spridningar. Om man ser och förstår dessa risker kan man känna sig tryggare att våga gå på med större resurser redan dag ett.


Räddningstjänsten måste bli bättre på att tolka brandriskindexen.


– Man kan veta väldigt mycket i förväg om man använder sig av det kanadensiska systemet, Fire Weather Index, som finns tillgängligt för alla räddningstjänster, men det är väldigt få som sätter sig in i vad indexen betyder. Någonstans på vägen har det gjorts en förenkling med en skala 1-5E för att det ska vara lättanvänt. Branden i Sala visar vad denna ”förenkling” får för konsekvenser. 1 till 5E är till för allmänheten men inget som bör användas av någon som leder en insats på en skogsbrand, säger Annie Johansson.