Birgit Östman har tillsammans med Lars Stehn, Luleås tekniska universitet, skrivit en rapport där branden i Luleå analyseras.

De konstaterar att övergripande har Boverkets regler följts, men att detaljer som inte regleras haft brister. Brandspridningen till vinden och att brandstopp från vinden inte fungerade, är bland annat vad man reagerat på.

 

– Det kan undvikas med bra brandskyddsbeskrivningar. Man måste projektera ordentligt, specificera och föra in det i ritningarna. Och givetvis kontrollera att arbetet utförts enligt projektering, säger Birgit Östman.

 

Något som är specifikt för olika hustyper?

– Detaljer som är viktiga för brandsäkerheten måste med i brandskyddsdokumentationen, det gäller alla hus och är byggherrens ansvar. Men ofta görs inte det. Dokumentationen blir gärna för lös i kanten, och det gäller inte bara trähus. Liknande bränder har inträffat i betonghus.

 

Östman och Stehn anser att det finns behov av forskning, bland annat för att utveckla metoder för att verifiera funktionen hos brandstopp. De reagerar också på problemet med osektionerade vindar.

– Gränskravet för sektionering går vid 400 kvadratmeters vind. Det är stort.

 

Hon anser det rimligt att vinden sektioneras efter underliggande brandceller. Finns det fyra lägenheter på våningen under bör vinden ha fyra brandceller.
– Det är naturligt att gränserna är de samma. Vill inte Boverket ändra på reglerna får man göra på annat sätt, kanske få in det i försäkringskraven. Det måste vara något som är praktiskt och realistiskt.