Thomas Nilsson och Dennis Göransson. Thomas Nilsson, tekniskt ansvarig för reningsverket, och Dennis Göransson framför den energiskog som växer och tar upp kadmium från vattnet som kommer från den luftade dammen. Foto: Peter Lundgren.

 

– Vi försöker leva upp till de nationella miljömålen som inkluderar grundvatten av god kvalité och giftfri miljö, säger Dennis Göransson, projektansvarig för Revinges miljöanläggning.

Det är framförallt skumvätska som förorenar släckvattnet och ska tas om hand. På Revinge förbrukas 10-15 kubikmeter skumvätska per år. Annat innehåll i det kontaminerade släckvattnet är tändvätska och sotpartiklar, men även kadmium som kommer via veden .

 

Tidigare samlades släckvattnet i uppsamlingstankar, men en del hamnade på marken och i diken som mynnat i en damm.

– Kontaminerat vatten har körts i väg för destruktion och det har som mest kostat runt en miljon kronor om året. Då använder vi ändå vad som kallas miljövänlig skumvätska och vattnet har varit snällt förorenat, säger Göransson.

 

När Revinge startade ett miljöprojekt för några år sedan fick Dennis Göransson en idé från sin tid på Sturups flygplats och la fram ett förslag om hur släckvattnet skulle tas om hand. Han fick stöd i sina tankar av ett teknikföretag som tipsade om soptippen i Bromölla som modell.

– Nu leds nästan allt kontaminerat släckvatten till en pumpstation för att pumpas vidare till reningsverket. När systemet är i full drift kommer reningsverket att kunna betjäna ett 30-tal utbildningsplatser på övningsfältet.

Den nya anläggningen har nu varit i drift i tre månader och fungerar enligt uppgift mycket bra.

 

Så här fungerar Revinges miljöanläggning:
  • Allt kontaminerat släckvatten leds till en rejäl pumpstation som leder vattnet vidare till två luftningscisterner på 35 kubikmeter vardera.
  • Cisternerna har ett biologiskt reningssystem med bakterier som livnär sig på föroreningarna.
  • När bakterierna ätit färdigt pumpas vattnet vidare från cisternerna via en slambrunn till en luftad damm. Eventuellt kemavfall ska samlas i slambrunnen som töms med jämna mellanrum. För att optimera systemet kan ihåliga plastbollar som bakterierna fastnar i placeras i cisternerna, mycket fler bakterier kan då rena vattnet.
  • Dammen med 600-700 kubikmeter vatten är syresatt för att hjälpa bakterierna att ytterligare bryta ner föroreningarna. Luftningen sker med hjälp av vindkraft. Från dammen pumpas vattnet vidare till en energiskog med salix som planterats på en halv hektar mark.

 

– Salix tar upp kadmium och lagrar denna i stammen viket är positivt eftersom den kan fångas i filter på förbränningsanläggningen. Energiskogen skördas vart tredje år och vi räknar med att skörden finansierar avverkningen av densamma.

 

Revinges investering ligger på 1,3 miljoner kronor och beräknas snart betala sig. Det avfall som töms från slambrunnen och behöver destrueras beräknas i framtiden bli marginellt. Elförbrukningen för att driva anläggningen motsvarar ett villahushåll.
– Vi anser att anläggningen är klimatkompenserad och tycker att vi fått mycket för pengarna. Dessutom hoppas vi även att våra studenters kunskap om kontaminerat släckvatten ska öka.