Henrik Lundstedt– Just nu är det emellertid väldigt lugnt. Lågt antal solfläckar och låg solstrålning. Det spekuleras till och med i att vi går mot ett så kallat Maunder minimum, det vill säga en period av extremt låg solaktivitet, säger Henrik Lundstedt, solforskare vid institutet för rymdfysik i Lund.


Under solfläcksmaximum inträffar flest solstormar, men en supersolstorm kan inträffa när som helst under solfläckscykeln. Den mest kända, den så kallade Carrington-stormen 1859, kom under låg solaktivitet. Carringston-stormen betraktas som den värsta som drabbat jorden, men Henrik Lundstedt ifrågasätter den bilden.


Data från den tiden är osäkra och han är inne på att solstormen som drabbade Sverige och Karlstad 1921 mycket väl kan ha varit minst lika kraftig. Den inträffade nära solfläcksminimum.


– Carrington har blivit en som alla nämner. Det talas om att det vid det tillfället skulle uppstått en white light flare så kraftfull att man såg det på solytan, men det är inget speciellt. Det andra man brukar säga om Carrington-stormen är att protonhändelsen var fem gånger kraftigare än man någonsin observerat. Men inte heller det är vi speciellt säkra på och den jordmagnetiska aktiviteten, norrskenet i södra Indien – vadå? Under Karlstadshändelsen 1921 hade vi sydsken på Samoa. Carrington-stormen har blivit en legend. Den har också fått oss att tro att de är väldigt sällsynta, att de sker ungefär en gång vart 150 år.


Solstormar kan störa kommunikationssatelliter och navigationssystem som GPS, men största problemet är att elförsörjningen kan slås ut. Forskningen är inriktad på att kunna förutsäga när en stor solstorm är på gång. Att kunna förstå och varna för de kraftigaste supersolstormarna är en vetenskaplig utmaning.


– Det är därför de extrema händelserna man framförallt ska försöka säga någonting om och som samhället och myndigheter måste få kännedom om. Det är varningar som behövs och på varningssidan närmar vi oss ett genombrott tack vare NASAs solsond SDO (Solar Dynamics Observatory) som ger oss bilder av solen hela tiden, säger Henrik Lundstedt.

 

Elförsörjningen beredd

 

Svenska Kraftnät, SvK, med ansvar för stamnätet är väl förberett för solstormar.
– Osäkerhetsfaktorn är om solen hittar på något vi inte sett de senaste 60 åren, säger Stefan Arnborg, SvK.


Stefan ArnborgEftersom en solstorm kan inträffa när som helst är frågan alltid aktuell för SvK. I mars 2012 gjorde SvK en ny genomlysning som ledde till fem nya utredningar. Rapporten från en utredning innehåller driftsinstruktioner om hur kontrollrummet ska agera.


Solstormar skapar geomagnetiskt inducerade strömmar (GIC) som orsakar uppvärmning i elsystemen.

– Och där finns det lite knep vi ta till. Vi kan se till att det finns termisk marginal så att transformatorer och andra komponenter är så kalla som möjligt när GICn kommer. Det gäller att jämna ut flödena i elsystemet så att vi inte kör Sverige väldigt hårt i en del av landet.


Stänga av ledningar är ett värsta-fall-scenario.

– Rent formellt har Svenska Kraftnät rätt att beordra stopp av överföring av el i landet, men det är ett beslut vi aldrig någonsin har tagit. Det har aldrig hänt på de senaste 60 åren och nu talar vi händelser som sker en gång på tusen år, säger Stefan Arnborg.


Per NorbergLarmrapporterna kommer framförallt från USA som har en annan typ av transformatorer, mer sårbara för solstormar.

– Manteltransformatorer av den amerikanska typen är ett bekymmer men såna har vi bara haft i ett fåtal fall,bland annat reaktorerna Oskarshamn 3 och Forsmark 3 och jag vet att man bytt ut dem i Oskarshamn. Vi är inte alls lika hotade eftersom vi normalt har kärntransformatorer och numer enbart köper trebenta sådana, säger Per Norberg, Vattenfall, teknisk controller på eldistribution och adjungerad professor i elkraftteknik.


2002 gjorde Vattenfall en stor satsning tillsammans med Svenska Kraftnät. Med hjälp av konsulter från USA skapades en modell över Skandinavien där man kunde simulera en solstorm

– Vi kunde se precis vad som skulle hända i kraftnätet och var det skulle uppstå problem. Det gav oss mycket lärdom. Vi ser inte solstormar som något problem som vi går och oroar oss för.


Han är mer orolig för ett annat väderfenomen – isbarksstormar som den i Västsverige 1921.

– Isbarksstormar dyker upp vart hundrade år och när en sån inträffar igen kommer det att bli en betydligt värre historia än en kraftig solstorm. Solstormar är kortvariga historier, det kan bli en lokal nätkollaps, men i bästa fall har ingenting gått sönder och vi är igång efter förhoppningsvis två timmar, säger Per Norberg.