När det inträffat ett tillbud eller hänt en olycka nöjer sig företagen med att göra en så kallad paragraf 2-anmälan
 – Det är ett mycket stort problem. Hur ska vi kunna lära från olyckor om vi inte får in utförliga rapporter från allvarliga olyckor, säger Tommy Eriksson Wikén på Arbetsmiljöverket, vid den myndighetsgemensamma Sevesokonferens i slutet av maj.


Vid genomgången av arbetsskadeanmälningarna upptäcktes händelser som även borde anmälts som allvarliga kemikalieolyckor enligt 15 § i AFS 2005:19. Ett exempel är explosionen i en väteperoxidtank vid Skoghalls bruk i juli 2009. Ingen människa skadades men ståltanken flög 60 meter upp i lyften och landade på ett tak 30 meter bort.
– Den olyckan borde kanske till och med rapporterats till EU, säger Tommy Eriksson Wikén.


Skyldigheten att anmäla omfattar även tillbud som kunnat orsaka allvarlig fara för liv eller hälsa. Anmälningsfrekvensen ser väldigt olika ut. Under 2010 rapporterade endast 32 procent av Sevesoföretagen paragraf 2 olyckor eller tillbud medan ett företag gjorde 41 anmälningar.
– Det finns ett mörkertal även när det gäller arbetsskadeanmälningar som vi måste få in i systemet om vi ska kunna lära från olyckor. Entreprenörerna ska själva göra sin anmälan och här måste samordningen bli bättre med uppdragsgivaren. Arbetsmiljöverket behöver förbättra kommunikationen med arbetsgivare, arbetstagare och branschorganisationer, säger Tommy Eriksson Wikén.


En handledning om att lära även från små incidenter är på gång från MSB.
– Vid Sevesokonferenser hamnar fokus lätt på stora olyckor, men vi kan lära oerhört mycket från små incidenter och förhindra den stora olyckan, säger Anders Jacobsson, vid Lunds Tekniska Högskola.


På uppdrag av MSB arbetar han med en handledning i metodik för utvärdering av lärande från incidenter med titeln Att lära stort från små incidenter. I handledningen föreslår han även en övning som tränger djupare i massan av inträffade incidenter.
– Handledningen handlar inte enbart om att lära från incidenter utan den övning jag föreslår för att tränga djupare i massan av incidenter leder också till att man tar temperaturen på företagets säkerhetskultur, säger Anders Jacobsson.


Handledningen handlar inte enbart om processindustri utan är allmängiltig och kan användas inom sjukvården eller kommunala verksamheter. Handledningen talar om nivåer av lärande och att lyfta det från individ till organisatoriskt lärande. Metodiken ska bland annat svara på var ligger tröskeln för rapportering? Hur mycket rapporteras i förhållande till det som borde komma in?
– Beroende på verksamhetens art med mera torde en rimlig rapportering inom processindustrin ligga på tre rapporter per år och anställd, säger Anders Jacobsson.
Till MSB ska det lämnas rapporter bland annat enligt Lagen om skydd mot olyckor och åren 2006-2010 har det rapporterats 142 händelser.
– Vanligaste orsaken är fel på ventiler. Andra orsaker är statisk elektricitet eller kemiska reaktioner, ofta efter rengöring där man använt fel rengöringsämne, berättar Marianne Stålheim, MSB.

 

 

Direktivet träder i kraft 2015

 

När Seveso III-direktivet tas av EU i sommar händer ingenting. Det är först 1 juni 2015 som det träder i kraft. Samma datum gäller fullt ut den nya CLP-förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar.

 

– CLP är grundbulten och den som inte kan CLP 1 juni 2015 kan ägna sig åt annat, säger Per-Olof Wikström, jurist på MSB.

Bland nyheterna i Seveso III är att begreppet säkerhetskultur saknas.

– Begreppet är svårdefinierat och går inte att utvärdera och tillsyna. Det innebär inte att säkerhetskulturen som sådan försvunnit, utan hela direktivet är en säkerhetskultur.

 

Två andra nyheter är att alternativa bränslen jämställs med petroleumprodukter och att uppgraderad biogas ska jämställas med naturgas.

En annan nyhet för företagen är ökad kommunikation till allmänheten i bred bemärkelse. Närmande mot annan miljölagstiftning ökar radikalt. Seveso 3 är ett rent miljödirektiv kopplat mot andra direktiv som industriutsläppsdirektivet, plan- och programdirektivet osv.

 

Sevesoutredningen, ledd av Maj Johansson, hovrättsråd vid Svea hovrätt, arbetar med hur tillsyn- och tillståndsprocessen ska vara för Sevesoverksamheten. Utredningen lämnar sitt betänkande 1 november.

– Oerhört viktigt att komma ihåg är att det formellt

sett är ett minidirektiv. Den politiska ledningen i Sverige kan bestämma om strängare krav. Vi vet inte den slutliga utformningen i Sverige, säger Per-Olof Wikström.