– Man fick upp ögonen för vad samhället kan göra. Vilka resurser det finns, hemvärnet, militären och utan FRG vete tusan hur det fungerat. Lärorikt, säger Agneta Kumlin, närpolischef i Sala.
Från och med söndagen hade insatsledningen stöd av skogsbrandsexpertis som bidrog med prognoser för hur branden kan förväntas bete sig de närmaste timmarna.
I Ramnäs skapades en gigantisk organisation, sannolikt den största någonsin inom svensk räddningstjänst.
– Jag tycker att det skulle finnas ett nationellt stöd för ledning som kan avropas. Det är orimligt att varje kommun ska bygga upp en ledningskapacitet för att kunna hantera något liknande det här.
– Svensk räddningstjänst tror man ska jobba max sex timmar som räddningsledare och sen bli avlöst för det finns ingen som orkar mer. Men då har man inte förstått vad det handlar om.
Information och kommunikation kräver mycket mer resurser än man kan föreställa sig. Det är en av många lärdomar Sala kommun dragit efter skogsbranden.
Frivilliga blev en viktig resurs under skogsbranden. Med FRG Västmanland som samordnande engagerades frivilliga resursgrupper från hela Mellansverige.
Skogsbranden satte även MSB på prov. Totalt var ett 70-tal anställda engagerade någon gång under insatsen.– Vi har väldigt många kompetenser på myndigheten. Och när vi går upp i särskild organisation, då blir vi starka, säger Mikael Tofvesson, chef för omvärlds- och beredskapsenheten.
– Det var fantastiskt med allt frivilligarbete, alla myndigheter och kommuner. Ett väl fungerande stabsarbete och samverkan, det tror jag hela krisberedskapssverige kommer att dra viktiga lärdomar av.
Under skogsbranden sattes ett system upp för inventering av utplacerade resurser. Funktionen kom även att användas vid översvämningarna i Halland.