– Vi kan anta att huset är byggt efter reglerna, ändå får det dessa konsekvenser. Det känns inte riktigt bra, säger utredaren Christer Björkman.

Branden på studentboendet i Luleå 31 augusti har fått många att titta närmare på vad som egentligen hände och varför. Bland annat har SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, och Luleå tekniska universitet gjort en gemensam analys.

– Vi har ett slutresultat som få förväntar, och då har det ändå inte gått till övertändning i startlägenheten, säger Mikael Andersson, ställföreträdande räddningschef i Luleå.

 

Christer Björkman, brandingenjör i Umeå, har gjort en fördjupad olycksundersökning på uppdrag av räddningstjänsten i Luleå.

Eftersom byggnaden blev totalförstörd har inte orsak till brandspridningen helt kunnat säkras.

 

Men kontroller av ett grannhus, projekterat med samma underlag, visar på några sannolikt avgörande orsaker:

  • Brister i isolering av ventilationskanal spred lågor och varma brandgaser till vinden.
  • Olämpligt materialval i utrymmet mellan lägenhetsmoduler och i anslutning till yttervägen har bidragit till brandspridning nedåt i byggnaden.

– När det gäller misstänkt otäthet i isoleringsskarvar är det tveksamt om byggreglernas krav på brandavskiljning mellan brandceller var uppfyllt, säger Christer Björkman.

 

Därtill hade räddningstjänsten ingen vetskap om att det bakom tegelfasaden på femvåningshuset doldes ett trähus.
– Det är mycket likt ett hus av betongstomme. Två hus som ser lika ut kan ha olika lösningar. Det kommer ställas större krav på räddningstjänsten att läsa enskilda byggnader och planera för insatser i dem.

 

Christer Björkman konstaterar att även om byggnaden kan antas motsvara de brandskyddskrav som ställs i byggreglerna så kan en kraftig vindsbrand leda till sådana skador att byggnaden måste rivas.

– Räddningstjänstens metoder för att släcka vindsbränder måste utvecklas samtidigt som sätten att konstruera byggnader måste anpassas så att de samverkar med räddningstjänstens metoder och taktiska inriktning, säger han.

 

Vid brandtillfället pågick nollning bland studenterna. Det tog tid för räddningstjänsten att säkra att alla var ute ur lägenheterna. Vindsbranden angreps hårt med vattenkanoner, vattnets tyngd fick brandcellsavskiljning mellan vinden och våning fem att brista.

Rökdykare som fick gipsskivor över sig tvingades lämna våningsplanet.

 

Den kraftiga vindsbranden brände av träreglar och gjorde att elden tog sig förbi brandstopp i luftspalter och spred sig nedåt i huset.

– Taket brast efter en timme, utan vattentyngden kunde det sannolikt stått emot ett tag till. Samtidigt, om det inte skett släckinsats skulle bjälkarna till slut ändå brunnit av och vindsbranden spridit sig till lägenheterna.

 

ir-kamera bildRäddningstjänstens bilder från IR-kamera visar på lodräta eldslingor nerför byggnaden. Brandspridningen var svår att komma åt.
Beslut togs att börja riva i byggnaden för att komma åt branden mellan lägenhetsmoduler samt mellan moduler och yttervägg.

 

Utmed ytterväggen skedde den kraftigaste brandspridningen, det visade sig att den isolering som använts i spalten mellan yttervägg och moduler var klädd med brännbar plast.

Rivningen gjorde det omöjligt att i efterhand bedöma hur många lägenheter i huset som drabbades av brandspridningen från vinden, samtidigt ansågs rivning som enda möjligheten att komma åt elden.

 

Stora, öppna vindar ger branden stor effekt och gör den svårsläckt. Brandavskiljning och bärförmåga i 60 minuter, vilket kraven säger, är i de flesta fall otillräckligt för att förhindra brandspridning, anser Christer Björkman.

– Samtidigt gör kraftig vattenbegjutning att lätta konstruktioner riskerar förlora sin funktion, det kan göra det svårt  att förhindra brandspridning och ger dessutom ofta så stora vattenskador att byggnaden inte kan användas mer, En sådan här brand kanske kräver andra släckmedel. Det är viktigt att titta på för att inte få liknande brandspridning i framtiden.

 

Mikael Andersson konstaterar:
– Vi som bransch är inte tillräckligt kunnig på bränder i konstruktioner eller som är svåråtkomliga. Har man på mycket vatten får man konsekvenser av det. Om vatten inte använts kunde kanske brandspridningen gått fortare och på fler ställen, men det blir nu bara en spekulation.

 

Lindbäcks Bygg, som tillverkat huset, har beslutat sätta gipsplattor ovanför reglar och brandstopp för att öka brandskyddet. För isolering och brandstopp ser man på andra alternativ.

– Att en branschgodkänd brandstopp bidrar till brandspridning är inte direkt vad man förväntar sig, säger vd Stefan Lindbäck och fortsätter:

– Vi vill samarbeta och bli bättre. Det Christer Björkman bedömt är det vi följer, han är experten på brandsäkerhet. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns mycket att lära om hur man attackerar och kommer åt vindsbränder.

 

Anders Lundberg, brandingenjör på MSB, konstaterar att man vid byggnation haft ambition att följa regelverkat, men att det brustit någonstans.
– Det blev ödesdigert. Kvalitetskontrollen i utförandet, som är oerhört viktig för det totala brandskyddet, verkar ha fallerat. Det här visar vikten av egenkontroll.

brandspridning på utsidanHan konstaterar också att brandspridning neråt i byggnaden inte är något man förväntar sig.

– Det är svår att komma åt med konventionella metoder. Här ser man vikten av att ta hjälp av IR-kamera.


Kan en räddningstjänst ha kunskap om alla typer av byggnadskonstruktioner?

– Det är inte enkelt, men viktigt för att kunna anpassa släckmetod och taktik. Det byggs med större variation i dag och därför är det viktigt att följa utvecklingen i sin kommun. Man kan börja med att kontrollera alla nybyggen.

 

statistik bostadsbränder