Kenneth Hermansson- För tre år sedan var det 40 stationer i landet som använde Fip, i dag är det 130 och jag vet att fler är på gång, säger Kenneth Hermansson, Jönköping.

Räddningstjänsten i Jönköping var först med Fip, ett projekt i samarbete med dåvarande Räddningsverket. 2003 började styrkeledare i Norrahammars deltidskår åka i egen bil till larm.

 

Efter hand utvidgades antalet förstainatspersoner och 233 insatser senare har satsningen utvärderats. Resultatet visar:

  • Fip är i genomsnitt 3 minuter och 40 sekunder före övriga styrkan.
  • I 60 procent av fallen har minst hälften av totala insatsen lösts av Fip.
  • Den samhällsekonomiska nyttan beräknas till 6 900-8 900 kronor per insats, eller 1,6-2,1 miljoner totalt för alla insatser.

- Eftersom kostnaden för Fip i alla insatser är 150 000 kronor innebär det att varje satsad krona ger 10-14 kronor tillbaka, säger Hermansson.

 

Målet med Fip i hela Jönköpings län är att kunna göra släckinsats med handbrandsläckare, ge första hjälpen åt skadade, första omhändertagande vid trafikolyckor och drunkningar.

- Vi går inte in i rökfyllda rum, det betonar vi på våra utbildningar. Egentligen är jag som Fip allmänhetens förlängda arm med professionell prägel.

 

Men det hindrar inte att man gjort insatser vid bostadsbränder.

- Det har hänt att vi kommit två Fipar med två släckare och kraftigt dämpat en utvecklad brand och underlättat för rökdykarna.

 

På Jönköpings Fip-utbildningar får varje styrkeledare åka på fyra olika larm för att lösa uppgifter och ges 3 minuter och 40 sekunder försprång före övriga.

Hermansson fick på Brandbefälsmötet i Helsingborg frågor om risker med att vara ensam på skadeplats och vad han kan göra.

- Det hänt att jag varit på trafikolyckor fem-sex minuter före övriga styrkan. Då använder jag min erfarenhet och sunt förnuft. Man hinner hämta in många uppgifter på olycksplatsen. Det har dessutom en lugnande inverkan på skadade som är imponerade av att vi är snabba. Att någon kommer fram snabbt är oerhört viktigt.

 

Storstockholms brandförsvar har infört en differentierad styrka i centrala stan. En person per styrka har plockats bort från tre stationer och samtidigt åker istället tre personer, en förman och två rökdykare, i en mindre bil från Johannes brandstation.

När satsningen drogs igång var målet att förkorta insatstider, komplettera andra stationer och användas som första enhet på 20 procent av larmen. En först uppföljning visar bra resultat.

 

Anders Axe och Peter KoskenkorvaAnders Axe och Peter Koskenkorva ingår i styrkan som anlänt först på 46 procent av de 200 larm de åkt på.

- Vi har eller kunde haft möjlighet att lösa 88 procent av larmen. Det som hindrat oss ibland är att vi saknar nycklar till fastigheter, säger Anders Axe.

 

Trafikolyckor och byggnadsbränder är de vanligaste larmen. Det finns ännu ingen utvärdering som visar om satsningen minskat skadorna.

- Men vi avlastar verkligen de tre övriga stationerna. Vi kan påbörja insats och kapa tider åt huvudstyrkan. Många gånger har vi kunnat meddela bakåt att de kan vända hem igen, säger Peter Koskenkorva.

 

I början var det en omställning för brandmännen att hitta sin roll när man är en minut före huvudstyrkan, en del uppgifter som de trodde sig kunna lösa har de inte klarat.

- Men vi känns som ett bra komplement, inte minst i innerstan som är hårt belastad. Vi klarar många smålarm själva och vid större insatser blir vi totalt tio man initialt, säger Axe.

Är det en utveckling för er?

- Ja, vi får ju hitta nya lösningar.

 

Att det finns motstånd mot differentierade styrkor märktes på Brandbefälsmötet där några röster höjdes med frågor om risker med klenare bemanning i utryckningsstyrkor. Axe och Koskenkorva ansåg att man inte känt sig underlägsen på något larm.

- Och de gånger vi kunde varit det har den stora styrkan varit på plats tätt inpå oss, säger Anders Axe.