Han håller med om att det slarvas med bältesanvändningen vid utryckningskörning.
– Tyvärr har Ulf Rydh till stora delar rätt och det är en fråga vi kommer att driva stenhårt. En del brandbilar har inte ens bilbälten och även om de har finns en tendens att man inte sätter på sig bältet utan klär på sig i stället.

 

Göran Björn, med mångårig erfarenhet från utbildning i utryckningskörning vid Räddningstjänsten Storgöteborg, anser att det vid ytterligheterna tangerar bristande arbetsmiljöansvar.
– Man ser inte utryckningskörning som en arbetsuppgift som kräver utbildning enligt portalparagraferna i AFS 2001:1 om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Utryckningskörning tas för självklar. Har du kört tung lastbil eller kommer med nytaget C-körkort så är det lika med att du kan framföra ett tungt utryckningsfordon under utryckning enligt mångas uppfattning

 

– Att vi hamnar i den här debatten kan bero på allt ifrån att räddningscheferna är för dåligt pålästa om vilken utbildning som krävs för arbetsuppgiften till ekonomiska skäl. För arbetsgivare finns anledning att informera sig om arbetsmiljöverkets skärpningar av bestämmelserna med sanktionsavgifter som träder i kraft under 2014.

 

Under många år arbetade Trafikverket och dåvarande Räddningsverket för att införa en nationell utryckningsförarutbildning för alla blåljusmyndigheter. Sveriges kommuner och landsting ansåg att den skulle bli för dyr för många kommuner. Det hela resulterade 2008 i en kompromiss som bestod i en publikation med rekommendationer om grundläggande kompetensmål.
– Jag hävdar att kompetensmålen skall ses som en branschnorm som ska användas men i vilken utsträckning det sker idag är det ingen som vet, säger Göran Björn.