Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Övertro på värmekamera?

Att räddningstjänsten genomför säkra och effektiva insatser är viktigt. Att det inte alltid lyckas fullt ut, känner vi i branschen till.
Därför är det extra viktigt att försöka dra lärdomar när tydliga brister upptäcks.

Publicerad: 2015-12-07
Villan klarade sig hyggligt (infällda bilden) sedan två styrkor släckt branden. Efteråt genomfördes ventilering och flera kontroller med värmekamera. En stund efter att räddningsenheterna lämnat platsen började det brinna igen och villan blev totalförstörd.

En vardagsförmiddag vintern 2015, larmades Räddningstjänsten i Östra Götaland ut med två styrkor samt yttre befäl till en villabrand mellan Norrköping och Linköping.

Det yttre befälet kom först till platsen och möttes av kraftig brand ut från ett köksfönster i anslutning till en altan. Släckinsats genomfördes omgående med hjälp av handbrandsläckare.

När första släckstyrkan kom till platsen påbörjades utvändig släckinsats med konventionell metod, varpå branden slogs ner.

När båda släckstyrkorna var på plats tog sig två rökdykargrupper in i villan. De släckte återstående brandhärdar och genomsökte byggnadens botten och övre plan. Därefter genomfördes ventilering och kontroll med värmekamera.

Klockan 11.30 avslutade räddningsledaren räddningsinsatsen och genomförde själv en kontroll med värmekameran innan samtliga räddningsenheter lämnade platsen.

Denna sista mätning hade försiggåtts av ett flertal mätningar av annan brandpersonal.

Kvar på platsen var endast yttre befäl som i ett grannhus samtalade med den drabbade familjen. Då rusade en annan granne in och meddelade att det brann i huset igen.

När yttre befälet kom ut var branden fullt utvecklad i såväl byggnadens bottenvåning som övre plan. Befälet larmade SOS och en ny räddningsinsats vidtog.

Resultatet efter denna insats blev en totalskadad byggnad.

Östra Götaland är definitivt inte ensamma om denna typ av händelser. Därför är det bra om övriga räddningstjänster i Sverige kan ta del av de erfarenheter som gjordes.

Räddningstjänsten har genom Johan Nordström genomfört en omfattande olycksutredning kring händelsen och samlat ihop ett antal värdefulla lärdomar för framtiden. Många är av karaktären att de borde vara intressanta för andra räddningstjänster i Sverige.

I utredningen analyseras flera intressanta områden, bland annat:

  • Hur värmekameror används och att det kanske finns en övertro på dem
  • Hur en relativt låg vindhastighet kan bidra till en mycket snabb brandspridning, beroende på öppningar i fastigheten i samband med efterföljande ventilering.
  • Hur rutiner kring efterkontroll av brand i träbyggnader kan förbättras.

Utredaren lyfter fram ett antal faktorer som genom åren kan ha bidragit till att räddningsinsatser avslutas mycket snabbare i dag än för kanske 15 år sedan.

Det kan vara allt från måldokument om att en viss procentandel av insatserna ska avslutas inom en viss stipulerad tid, Polismyndighetens önskemål att inte röra till det för mycket efter genomförd insats, till en övertro på modern teknik före egen faktisk kompetens.

Som alltid med olycksutredningar är det viktigt att erfarenheterna återkopplas. Men det räcker inte. Åtgärder måste också implementeras. Det kräver ofta tydliga beslut från ansvariga.

Vid Räddningstjänsten i Östra Götaland har operativa ledningsgruppen genom Jonas Holmgren svarat olycksutredaren med en skrift. Skriften är tydlig med hur räddningstjänsten tänker hantera inkomna rekommendationer (se högerspalten).

Utredningen i sin helhet redovisar även erfarenheter kring utlarmning, släckinsats, rökdykning, säkerhet, miljömedvetenhet och kommunikation.

Mattias Sjöström

Erfarenheter

Fyra åtgärder

...för hur Räddningstjänsten Östra Götaland tänker hantera inkomna rekommendationer:

Förbättrad förståelse för värmekamerans funktioner
Det är viktigt att personal som ska använda och tolka kamerans resultat har förståelse för dess olika funktioner, exempelvis den aktuella kamerans långa uppvärmnings- och injusteringstid; hur mätresultatet påverkas om mätning genomförs efter att vatten spolats; hur olika väggmaterial, isolering och håligheter i konstruktioner påverkar resultatet i kameran.

Praktiska försök med värmekamera
Praktiska försök bör göras i syfte att undersöka hur vatten/fukt påverkar kamerans detektion, hur väl en glödbrand i vägg/golv syns i värmekameran i de fall väggens/golvets skivmaterial blivit kraftigt nedblött.

Ökad kunskap om vindpåverkande bränder
Kunskapsspridning till befäl och rökdykande personal om hur vinden kan påverka ett brandförlopp, så kallade wind driven fires, i en byggnad. Redan så låga vindhastigheter som 4,5 sekundmeter kan ge upphov till mycket snabb brandspridning i en byggnad om vinden är riktad mot en öppning och det sedan görs ytterligare en öppning på läsidan eller högre upp i byggnaden.

Förbättrade rutiner för efterkontroll av brand i träbyggnader
Bedömningen är att det på senare år uppstått så kallad "technology complacency" som yttrat sig i en övertro på värmekamerans funktion och att äldre kunskap om hur efterkontroll gjordes har gått förlorad. Det bedöms vara viktigt att ta fram rutiner för hur efterkontroll av bränder i träbyggnader ska genomföras och att dessa i första hand baseras på äldre kunskap om hur efterkontroll görs utan värmekamera. Därefter kan en kompletterande undersökning med värmekamera ses som en ökad säkerhet.
Kontroller bör göras med längre tidsmellanrum och med samma operatör vid kameran. Dokumentation är viktigt. Polismyndighetens önskemål bör beaktas i de nya rutinerna så långt som möjligt, men intresset av att förhindra återantändning bör vara överordnat dessa önskemål.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen