Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Stor uppgradering av Wis

I november släpps version 3 av Wis, Webbaserat informationssystem. Det medför förändringar i både utseende och funktionalitet. Samtidigt släpps en ny version av mobilappen som synkroniseras med webbversionen.

Publicerad: 2017-09-27

  • I november släpps verion 3 av Wis, Webbaserat informationssystem. Wis3 har nya funktioner och ett helt nytt gränssnitt. Uppgraderingen har fokuserat på användarvänlighet.
  • I nya versionen av Wis mobilapp kan lägesbilder i form av kartor visas i noteringar.

– Det blir ganska stora förändringar, gränssnittet kommer att se väldigt annorlunda ut, säger Fredrik Rask, MSB.

Wis är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet.

– Wis webbsida är ungefär som facebook för aktörer och myndigheter som hanterar samhällsstörningar. Man bestämmer vem man vill dela information och behörigheter med, säger Fredrik Rask.

Wis är baserat på händelser som översvämningar, stormar eller skogsbränder. Flyktingsituationen var en typisk Wis-händelse, MSB använde systemet för att sammanställa de lägesbilder som rapporterades till regeringen. De 21 länsstyrelserna skapade länsvisa händelser och samlade in information från kommunerna. MSB skapade en nationell händelse som tog in uppgifter från länsstyrelsernas händelser.

– Händelser motsvarar ungefär Rakels talgrupper. Det är en helt platt organisation, Wis har ingen hierarki utan den som först ser behovet lägger upp en händelse. Man behöver inte vara inbjuden utan kan gå med i en skapad händelse så länge man har rätt behörighet.

Första versionen kom 2005 och synpunkter från användare som hängt med sedan dess har handlat om gränssnitt och användarvänlighet. När en ny händelse skapas har det varit ett omfattande arbete med att bestämma vem som ska se informationen.

– Att hantera utdelning av vem som ska se vad upplevdes som ett hinder när man skulle komma igång snabbt.

Det ändrades redan i Wis2. När en händelse skapas har alla aktörer behörighet och man får sedan klicka bort de som inte ska få tillgång till informationen.

Wis har 7 000 aktiva användare från 500 organisationer, för att bli användare i Wis görs en ansökan. Vem som helst släpps inte in, självständigt ansvar i krishanteringssystemet krävs.

– Wis riktar sig främst till länsstyrelser, landsting och kommuner men även privata aktörer som elbolag och telekom. I samband med flyktingsituationen fick frivilligorganisationer, trossamfund och några aktörer i våra grannländer tillgång till systemet.

I en intervjuundersökning riktad till ett 30-tal aktörer efterfrågades önskemål om utveckling.

– Överst på önskelistan var möjligheten att kunna följa Wis när man inte är på kontoret, då ville man kunna kolla i mobilen. Och i april släppte vi Wis-appen.

Den första versionen fick bra respons från användarna. En efterfrågad utveckling har varit att kunna se alla noteringstyper.

– I nya versionen som också släpps i november, kan man titta på alla typer av noteringar i ett flöde, även kartbilder. Det är särskilt användbart för Rakels driftinformation som plottas på en karta.

Inför utvecklingen av Wis3 skapades en referensgrupp, Samordningsforum Wis, med ett 20-tal aktörer från länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst, landsting för att få in synpunkter om hur användarna vill jobba. Det har också lagts upp en testsida där gruppen kan klicka sig fram i en test­version av gränssnittet.

– Upplägget i Wis3 är att försöka dela upp informationen på olika ytor så att samhällsstörningar finns på ett ställe och regelbundna händelser på ett annat. Separera så det blir mer lättanvänt.

Andra nyheter är användning av kartor för att bevaka och få notiser kopplat till ett visst geografiskt område eller typ av händelse.

– Vi ska också tillsammans med användarna ta fram nationella riktlinjer för användningen av Wis, lite motsvarande Rakel. De kommer att ge handgripliga rekommendationer för hur aktörer och användare ska hanteras, hur händelser startas och avslutas, hur händelser ska namnsättas, säger Fredrik Rask.

gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen