Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Trögt för mångfald

 Det finns en ökad förståelse för ökad jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten. Frågorna har normaliserats, väcker inte så stora känslor.
Men trenden är svag och eftersom räddningstjänsten inte är jämställd är den inte heller effektiv.

Publicerad: 2019-06-12
En intern utvärdering av MSBs mångfaldsarbete, som Mona Pütsep, MSB, presenterade, ifrågasätter om MSB ska samarbeta med räddningstjänster som inte har ett aktivt mångfaldsarbete. Foto: Eva Dalin

Den slutsatsen drar en intern utvärdering av MSBs jämställdhets- och mångfaldsarbete de senaste tre åren. Utvecklingen går långsamt och utredningen anser att MSB bör ta sig en funderare på om man ska samarbeta med räddningstjänster som inte har ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete.

– Precis som vi tänker med miljöarbete, vill vi jobba med aktörer som inte är miljöcertifierade? Vill vi lyfta räddningstjänster som alla vet att de bryr sig inte så mycket om jämställdhet och mångfaldsarbete? säger Mona Pütsep, MSB, som lett utvärderingen.

Idag är andelen kvinnor inom heltid 5 procent och 6,5 procent på Rib-sidan.

Gjorde halva Lia som docka

– Om än långsamt går det framåt och en bidragande orsak är SMO-utbildningen. Senaste åren har varit inriktade på kommunikation. Chefer och politiker har varit primär målgrupp för att förändra räddningstjänsten, säger Erik Flink, MSB.

Utvärderingen har gått igenom skolornas arbete och konstaterar att med enskilda undantag är lärarna inkluderande och har en tillräcklig förståelse för vikten av jämställdhet och mångfald. Studerande tycker att kulturen på skolan är fri från kränkningar, sexuella trakasserier och diskrimineringar medan lärarna säger att det förekommer. Skolan tillhandahåller ergonomisk utrustning som passar alla. Däremot är de flesta kläder anpassade för normalstora män.

MSBs satsning på beslutsfattare och politiker, bland annat genom politikerseminarier, har gett klent resultat.

– Det är många kommuner som inte deltar. Vi kan inte på nåt sätt se att politiker stödjer eller styr mot ökad jämställdhet och mångfald, säger Mona Pütsep.

En satsning är Nätverket jämställd räddningstjänst (NJR) som fått fler  medlemmar.

– Många medlemmar är passiva, vi betalar vår medlemsavgift sen är vi fria från det här. De aktiva säger att de har ett utbyte mellan varandra och fått ökad kunskap. Men man kan inte säga att det skett generellt i och med att utbytet sker framförallt mellan några aktiva medlemmar.

Utvärderingen bedömer att bilden av vem som kan bli brandman har nyanserats till viss del som en effekt av MSBs och kommunernas gemensamma arbete. MSBs inriktning på lång sikt är en effektivare räddningstjänst, mottagligt klimat och att räddningstjänsten speglar samhället.

– I betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst sägs att jämställdhet och mångfald är en del i en effektiv räddningstjänst och därför har vi satt rött för det målet. Vi har inte en effektiv räddningstjänst för vi har inte stor mångfald.

Signalerna är motstridiga och därför anser inte utredningen kunna bedöma om klimatet är mottagligt eller inte.

– Räddningstjänsterna säger att förståelsen för jämställdhet och mångfald har ökat och att frågan normaliserats. Det borde innebära ett mottagligt klimat. Samtidigt säger lärarna på skolorna att i stort sett i varje klass berättar studerande vid utvärderingen av Lia-perioden att de blivit utsatta för sexuella trakasserier eller diskriminering. Det är absolut inte ett mottagligt klimat, säger Mona Pütsep.

Gunno Ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen