Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Skumhanteringen tillsynas

– Vad man än säger så finns inga miljövänliga PFAS. Man kan säga att vissa PFAS bryts ner. Ja, men de bryts ner till en PFAS som i sin tur inte bryts ner, säger Jenny Ivarsson på Kemikalieinspektionen.

Publicerad: 2019-10-08
Trots miljörisker och förstörda dricksvattentäkter använder svensk räddningstjänst fortfarande stora mängder brandskum. I en reviderad utgåva av Rekommendationer för minskad användning av brandsläckningsskum rekommenderar MSB tillsammans med PFAS-nätverket att all skumanvändning minimeras. Foto: Jonny Berzelius

I början av september var hon tillsammans med Bo Andersson, MSB, Karin Norström, Naturvårdsverket och Nina Wennström, miljökonsult, inbjudna av Miljösamverkan sydost för att berätta om PFAS-ämnen. Inbjudna var också miljöinspektörer och räddningstjänst i Kalmar län. Syftet är att både miljösidan och räddningstjänsten ska stå på samma grund inför en tillsynsdrive.

Bakgrunden är krav från Vattenmyndigheterna om åtgärdsprogram mot de höga halterna av miljögifter i svenska vatten, bland annat högfluorerade PFAS-ämnen som finns i brandskum.

Karen Jensen– Vattenmyndigheterna kräver i sitt åtgärdsprogram att vi ska tillsyna räddningstjänsterna med fokus på PFAS. Eftersom vi är så många, 13 kommuner, har vi möjlighet att arrangera en utbildningsdag och göra ett gemensamt inspektionsunderlag så att miljöinspektörerna gör en någorlunda enhetlig bedömning, berättar projektledaren Karen Jensen, kommunförbundet i Kalmar län.

Det blir ingen oanmäld tillsyn utan räddningstjänsten får inspektionsunderlaget ett par veckor innan.

– Vi har väldigt bra erfarenhet av att skicka ut underlag i förväg så att de hinner sätta sig in i det, särskilt när det är så specifika saker som PFAS. Jag träffade räddningscheferna innan semestern och berättade och de sa att vi är välkomna. Jag tror räddningstjänsten uppskattar det, säger Karen Jensen.

Göran ThunbergGöran Thunberg, brandingenjör Kalmar, håller med. Räddningstjänsten har väntat in i det sista med att ta tag i det här så det behövs göras nånting.

– Vi försöker använda så lite skum som möjligt och har förändrat vår insatsmetodik. Vi har oljecisterner i kommunen och det är främst där skum ska användas, men sen ska man komma från att använda det vid dagliga insatser. Men det är också olika beroende på vem som leder insatsen vilka beslut som tas.

Åtgärdsprogrammet säger att kommunerna ska bedriva tillsyn på brandövningsplatser, ställa krav på uppsamling av skumrester efter släckning av olycksbränder samt att skumrester tas om hand på ett betryggande sätt vid tvätt av slangar och tankar efter brandsläckning. Dessutom behöver man i tillsynen ställa krav sanering av skumtankar som sedan tidigare kan vara förorenade med PFOS så att ytterligare spridning av PFOS förhindras.

PFAS-ämnen finns inte naturligt utan är skapade av människan och började användas på 1950-talet. På 1980-talet började de användas i brandskum.

– Gemensamma användningsområdet är att man vill ha en yta med speciell funktion. De används smink, färg, textilier, livsmedelsförpackningar och skidvalla, man hittade en massa PFAS i spåren efter Vasaloppet. Men användningsområdet högst påverkan på miljön är brandskum för där har man använt mängder, säger Karin Norström, Naturvårdsverket.

Att de har såna fantastiska tekniska egenskaper innebär det att de har en baksida när de hamnar i miljön. De är extremt svårnedbrytbara.

– Vad de än säger så finns det inga miljövänliga PFAS. Man kan säga att vissa PFAS bryts ner. Ja, men de bryts ner till en PFAS som inte bryts ner i sin tur. Vissa är bioackumulerande, de ansamlas i levande organismer. En annan problematisk egenskap i brandskum är mobiliteten, att de rör sig lätt i miljön.

De sprids lätt i naturen och finns överallt i vår miljö.

– Isbjörnar i Arktis har bland världens högsta halter. Det finns nästan 5 000 av de här ämnena. Livsmedelsverket har bestämt elva ämnen som man ska titta på i dricksvatten. Analyserna är komplicerade och det är så mycket kunskap vi inte har, säger Karin Norström.

De högsta halterna har hittats i dricksvattnet runt flygplatser där Försvarsmakten övat som Kallinge, Botkyrka/Tullinge, Arlanda, Landvetter med flera. Kontaminerat dricksvatten är mycket svårt att rena och vattentäkter i Kallinge, Botkyrka, Arlanda och Uppsala har fått stängas. Det är inte akut giftigt och det är osäkert vilka hälsoeffekter det har på människan.

– Vi följer förstföderskor i Uppsala och ser en korrelation med lägre födelsevikt hos pojkar beroende på mammans PFAS-halt. Det finns även forskning som visar på sämre vaccinationssvar, säger Karin Norström.

Miljökonsulten Nina Wennström tog upp hur räddningstjänsten kan arbeta med PFAS för att minska miljöpåverkan vid släckinsatser. Skummet har varit föremål för en het diskussion i flera år.

– Därför blev jag ganska förvånad när jag läste att man inom räddningstjänsten fortfarande använder 50 000 liter B-skum per år. Försvarsmakten och Petroleumindustrin använder mycket mindre och min fråga är vad använder räddningstjänsten B-skum till? Alla insatser kan ju inte vara vätskebränder?

– I artikeln var det också en räddningstjänst som var bensäker på att vi har inte förstört några brunnar. Hur vet man det? Föroreningar man får vid släckning som PFAS, dioxiner osv, smakar och luktar inte. I normalfallet ser man dom inte och det man inte analyserar hittar man kanske inte.

Hon tog även upp lagstiftningen och frågade hur många som håller med om att LSO inte går före miljöbalken?

–Inte alla, inte alla inspektörer heller! Så ni tror att LSO går före miljöbalken? Det är intressant. I Hamre är en av instanserna mycket tydlig med att miljöbalken gäller parallellt med LSO och man kan inte undkomma ansvar enligt miljöbalken med hänvisning till att man bedrivit verksamhet enligt en annan lagstiftning.

– Jag som varit miljöinspektör tycker det är självklart att man ska följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken; kunskapskravet – att man ska veta vad man gör; försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik och produktvalsprincipen. Man ska använda den minst skadliga metoden med det minst skadliga släckmedlet och då tycker jag man ska använda vattendimma före alla skum. Bara B-skum i undantagsfall som i en oljehamn, man ska inte släcka bilar med skum.

Tillsammans med övriga myndigheter i PFAS-nätverket ger MSB i höst ut en reviderad version av Rekommendationer för minskad användning av brandsläckningsskum.

– Vi vill inte att skum, oavsett typ, används för brandsläckning, där alternativa släckmetoder finns. Ur miljösynpunkt är det nödvändigt att minimera skumanvändningen, säger Bo Andersson, expert på MSB.

 

gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen