Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Skyldighet ansluta till Rakels efterföljare

Samhällsviktiga verksamheter blir skyldiga att anslutna till det utvecklade system som ersätter dagens Rakel.
Staten ska ha kontroll över kommunikationslösningen med MSB, Teracom och Trafikverket i ansvarsroller.
Det är några förslag i utredningen "Kommunikation för vår gemensamma säkerhet".

Publicerad: 2017-10-13

Ett skäl till utredningen är behovet av ett kommunikationssystem med bredbandslösning. Något många anser brådskar. Folke K Larsson, huvudsekreterare i utredningen, håller med.

Folke K Larsson– Det är viktigt att agera nu. Frågan har utretts ganska länge, det är viktigt att fatta vissa grundläggande beslut och gå vidare. Man måste sätta ner foten, det är väl vår slutsats, säger han.

I våras redovisades huvudrapporten. Tilläggsanslaget om organisation och ansvar kompletterade senare och dess remisstid gick ut i slutet av september.

Dagens Rakelsystem saknar kapacitet för att överföra data i olika former, därför behövs en bredbandslösning. Samtidigt ska systemet fortsatt vara lika säkert.

– En bredbandslösning inom 700-bandet har ansetts som en helt avgörande möjlighet.

Det har nu tillgodosetts av regeringen på så sätt att stora delar av 700 Mhz-bandet från 1 november får användas till annat än marksänd TV. Frekvenserna ska användas för bättre täckning och kapacitet för användare av mobilt bredband, särskilt på landsbygden, har regeringen sagt.

Det öppnar både för att använda samhällskommunikationen i bandet och att förbättra täckningen över landet.

Tre viktiga grundförslag i utredningen rör:

  • funktionalitet
  • normer för användarkrets
  • statlig kontroll och rådighet (förfoganderätt).

Funktionalitet handlar om tillgänglighet, kapacitet med mera. Avgörande för ett säkert system.

– Användarkrets behöver definieras mer normativt. Det är i dag en viss frivillighet. Vi har sett att det hos kommunala funktioner som behöver Rakel kan vara svårt att få genomslag för användning.

För kommuner ställs nytta mot kostnad.

– Priset måste vara hanterbart. 500 kronor i månaden är det schablonmässiga abonnemangspris vi räknar på. Om inte det täcker driftskostnaderna krävs i så fall en statlig subvention.

Finns det risk att kommuner väljer att ha kvar dagens Rakel och inte gå över till det utvecklade systemet?

– Alla kommuner måste vara med. Det är ingen valfrihet att ha krisberedskap. Det här är inte bara en möjlighet att använda, utan även en skyldighet. Annars fungerar inte samverkan och ledning. Dessutom påverkar det kostnader, om inte alla är med blir det dyrare för de som använder det.

Den statliga kontrollen handlar i utredningsförslaget ytterst om att i framtiden inte riskera bli helt beroende av kommersiella nät.

– Vi ser det som viktigt att den statliga infrastruktur som finns kan återanvändas så långt som möjligt.

Men utredningen har inte fastnat i ett helt statligt system kontra kommersiella erbjudanden.

– Det handlar om både och. Staten måste skaffa sig grundkapacitet för att kommunicera, kunna sköta den verksamhetskritiska kommunikation som är nödvändig. Men man ska också kunna utnyttja de kapacitetsmöjligheter och den täckning som finns i kommersiella nät, vilket kan vara genom avtal om roaming. I början är det väldigt viktigt, för det tar en tid innan infrastruktursystemet byggs ut.

Kostnaderna för utbyggnaden av systemet har beskrivits olika beroende på val av lösning, att privata leverantörer är billigare, refererar Folke K Larsson. Förslaget om statlig regi handlar först och främst om kontroll, men det finns fler skäl.

– Vi har sett stora behov av att öka infrastruktursatsningar i delar av landet, bland annat glesbygd. Och där kommer de kommersiella inte att bygga ut. Vi tycker vi har mycket på fötterna när vi pekar på samhällsbehoven.

Förslag på andra lösningar som utredningen tagit del av avskriver man inte för evigt.

– De kan man fundera över på sikt. Men vi anser att det är den etablerade strukturen som också måste starta arbetet, annars kommer vi förlora för mycket tid.

Utredningen har i tilläggsuppdraget pekat ut MSB, Teracom och Trafikverket att organisera och ansvara för ett nät i statlig regi.

MSB föreslås ansvara för den samlade kravställningen, kontroll och tillsyn. Statliga bolaget Teracom får i uppgift att utveckla, etablera, driva och förvalta. Trafikverkets ska samordna och tillhandahålla befintligt nationellt stamnät för bland annat säker mobil kommunikation.

– Vi ser de här tre aktörerna som de bästa alternativen att förverkliga lösningen.

Utredningen bedömer att det tar fem år från planering och upphandling till att ha en ny lösning. Investeringskostnaderna är beräknade till 4,5 miljarder för de sex första åren, därefter sjunker de successivt.

– Fråga om finansiering är svårare. Men vi räknar på sikt med 100 000 användare och dubbelt så stor abonnemangsvolym. Det blir fler abonnemang per användare, och anledningen till det är att arbetssätten ändras med tiden.

Är politikerna medvetna om att det brådskar för användarna?

– Ja. Men det finns olika krafter som pekar på olika alternativa möjligheter och det kan skapa oklarhet hos en del beslutsfattare.

 

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen