Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Lokal närvaro och muskler med Räddsam F

Räddsam F har blivit en självklar trygghet för en lång rad småländska räddningstjänster.

Publicerad: 2017-09-27

  • Michael Simmeborn har koll på läget. Funktionen som inre befäl för Räddsam F är den senaste byggstenen som ger samarbetsformen dygnet runt-bemanning. Foto: Anna Hållams
  • Under skogsbranden i Bredaryd i somras var både Räddsam F och det nya samarbetet med andra län involverat. Till höger Göran Melin, i bakgrunden Räddsam F:s gemensamma ledningsfordon. Foto: Anna Hållams

Modellen innebär både en stark, lokal närvaro i vardagen och stora gemensamma muskler när det behövs.

— Det bästa av två världar, enligt Bertil Fång, räddningschef i Tranås och Ydre kommuner.

Knappt har de ilsket rödgula markeringarna över eftermiddagsköerna i trafikflödet hunnit falna på skärmbilden, när höstsolen bakom brandstationen på Rosenlund i Jönköping sänker sig i en liknande färgskala.

Michael Simmeborn har arbetat i kommunens tegelbyggnad i över 30 år, men i sin nya roll som inre befäl ska han nu ha koll på hela länets räddningsresurser.

De fyrkantiga markörerna på kartbilden framför honom är mängder av räddningsresurser, redo som en röd, tät bisvärm men än så länge är kvällen lugn.

— Utmaningen är att de olika kommunerna har olika förutsättningar med exempelvis flera fip-enheter som åker enskilt för att samlas vid insatsen, förklarar Michael.

Funktionen inre befäl är den senaste och kanske tydligaste byggstenen i ett allt tätare samarbete mellan de 13 kommunerna i Jönköpings län och Ydre som ligger strax intill.

Från en försiktig start med gemensamma brandchefsmöten på 70-talet roterar nu befäl från olika kommuner på den dygnet-runt-bemannade platsen för inre befäl där de har långtgående insyn och befogenheter att agera i varandras angelägenheter.

— Man måste ha stora öron, förklarar Michael Simmeborn som är placerad strax intill SOS Alarms operatörer.

Det inre befälet är en stödfunktion och förväntas ta egna initiativ för att stödja en kommun vid sidan av de akuta åtgärderna. Det kan exempelvis handla om att förutse behovet av någon form av posom-stöd i olika situationer.

— En insats är inte alltid över för att bilarna backar in i vagnhallen, förklarar han.

Räddsam F-samarbetet är en slags hybrid mellan ett räddningstjänstförbund och en helt egen lokal räddningstjänst.

— Det bästa av två världar och ovärderligt för länets kommuner, menar Bertil Fång som är räddningschef i Tranås och Ydre, den minsta av dem alla men som likaväl kan räkna med full uppslutning om det skulle behövas.

— Vi har fasta larmrutiner med nivålarm där vi kan mobilisera styrkor snabbt. Men samarbetet är också viktigt när det gäller kompetensutveckling, säger Fång.

— Svensk räddningstjänst går två vägar just nu, säger Räddsam F-samordnaren Göran Melin när vi träffar honom på kontoret i Jönköping.

Han beskriver hur den ena vägen innebär att man jobbar brett och djupt med hela säkerhetsarbetet i kommunen och den andra att man går samman i större räddningstjänstorganisationer med fokus på just räddningstjänst.

— Båda sätten har fördelar och de står inte emot varandra, säger han. Men, också den räddningstjänst som arbetar brett i kommunen med hot, trafik, fallolyckor och sociala frågor behöver stora muskler när det exempelvis brinner. Och det har Räddsam F med sina gemensamma larmplaner och rutiner. Krångliga trösklar är nedslipade av vardagskontakterna.

Vid sidan av den operativa beredskapen är utbildningarna i Räddsam F-skolan en viktig byggsten i samarbetet och innebär kompetensutveckling för hundratals anställda varje år, i allt från motorsågsanvändning till befälsrutiner.

Besparingen är cirka fem miljoner kronor om året jämfört med att upphandla utbildning externt. Där säkerställs att en brandman från Vetlanda exempelvis har samma rökdykarutbildning som en kollega i Gränna eller Värnamo.

Organisationen har också ett "virtuellt kontor" ungefär två tjänster som fördelas ut på olika personer i samarbetet, exempelvis ansvar för samordning, utbildningar och förebyggande verksamhet.

Medlemmarna i Räddsam F delar på en fast kostnad och betalar en avgift som bygger på kommunens storlek. Vid larm används en taxa man kommit överens om gemensamt. Inre befäls-funktionen finansieras på liknande sätt.

Finns det då inte en risk att mindre kommuner åker "snålskjuts" i samarbetet? undrar kanske den konspiratoriske. När det gäller utrustning är det inga problem, den är ofta bättre i en mindre kommun, enligt Göran Melin.

— Men det är viktigt att vi inte släpper beredskapen, att någon lägger ner en station för att "vi har Räddsam F". Sådana diskussioner har förekommit. Men "då sätter du ner beredskapen för vardagslarmen som en annan kommun istället får stå för, det är faktiskt inte rimligt", refererar Göran diskussionen och förklarar att man lokalt hittills lyckats motivera politikerna att betala "försäkringspremien".

I botten finns också värdegrunden där både "Bamse" och "Greta" har viktiga roller. Sagobjörnen med uttrycket "är man stor måste man vara snäll" — en större kommun måste ta ett större ansvar och inte vara exakt petig när det gäller att få tillbaka, medan "Greta" är kommuninvånaren som ständigt ska stå i centrum för Räddsam F.

I värdegrunden konstaterar medlemmarna också att "lagen är spelreglerna, men inte ramen", Räddsam F ska kunna göra mer än lagen kräver.
Det finns dock ett par svagheter i samarbetet, medger Melin.

— Alla vagnar måste med i tåget, samarbetet kan inte gå fortare än att sista vagnen hänger med och det innebär att vi inte kan ta snabba beslut. Dessutom kan varje medlem lämna och punktera samarbetet. Men det innebär en drivkraft, det ska vara så bra att ingen vill lämna, säger han.

Räddsam-varianter finns nu i olika former på flera håll i landet, exempelvis en helt nybildad i Västra Götaland. Men samarbete har inte alltid varit självklart i räddningstjänst-Sverige, och det fanns – åtminstone tidigare – exempel där brandbilarna passerade igenom en hel kommun på väg mot samverkan med nästa.

— Vid den stora händelsen kommer alla att begära hjälp, konstaterar Göran Melin. Men för att samarbetet ska fungera krävs tillit och det bygger man inte upp med ett telefonsamtal, det krävs mångårigt samarbete i vardagen.

JOHAN WANGSTRÖM
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen